Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrskensforskning. Av professor Hilding Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väte saknas, till en atmosfär med helium som övervägande
beståndsdel. Om denna lag förutsattes gälla, måste dessutom
kvävehalten stiga på bekostnad av syret, då kväve har den minsta
molekylär vikten av de två. I de lägre delarna av stratosfären 20—28
km över jordytan har man också funnit ett svagt avtagande av
den procentuella syrehalten och en ökning av den procentuella
He-halten. Detta avtagande och denna ökning är dock mycket
mindre än det, man kan beräkna ur antagandet om
diffusions-jämvikt. Av norrskensundersökningarna är man i viss mån
berättigad draga den slutsatsen, att de lättare gaserna antagligen
icke kunna-finnas i större mängd ens på de största höjder och att
där alltjämt finnes tillräckligt med syre — låt vara dissocierat —
och kväve, för att deras spektrala linjer kunna upptäckas såväl
i natthimlens ljus som i norrskenet. Detta faktum innebär, att
man i atmosfären knappast kan räkna med diffusionsjämvikt,
ens på de allra största höjderna.
I närheten av jordytan förekomma i atmosfären en mängd
olika föroreningar, av vilka halten är mycket växlande. Sådana
föroreningar äro bland annat t. ex. havssalter, som piskas upp ur
havet på ett eller annat sätt, nitrater, ammoniak och stoft av vitt
skild sammansättning. Dessa föroreningar avtaga uppåt. T
VeGtArds tabell över norrskensspektra finnas icke heller några linjer,
som han misstänker emanera från någon dylik förorening. Helt
nyligen — september 1938 — har emellertid J. Cabannes, J.
Dufay och J. Gauzit publicerat en avhandling1 över natthimlens
ljus. De ha interferometriskt bestämt en linje till 5 894 i 1 Å.
Denna linje ha de funnit vara en dubblett och vid jämförelse med
natrium spektret kunnat identifiera den med den gula
natriumlinjen. De uppskatta den höjd, varifrån ljuset utsändes, till 130
km och anse, att natrium har kosmiskt ursprung. De säga sig
icke kunna »förstå, huru ett natriumsalt kan dissocieras under
uppstigningen från jordytan till 130 km». Författaren äi böjd
vänta med att taga ståndpunkt till denna sak, då varje vecka
medför nya rön angående förhållandena i den övre atmosfären.
Nödvändigheten av noggranna våglängdsbestämningar av de lin-
1 Astrophysical Journal, Sept. 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
