Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgmätning. Av fil. kand. Tryggve Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vidare måste det använda spektrum ha största möjliga renhet,
d. v. s. för varje inställning får monokromatorn endast innehålla
ljus från ett snävt begränsat spektralområde. Gitterapparater
kan av denna anledning icke komma i fråga vid
spektralfotometri och även prismaapparater ge, genom oundvikliga, störande
reflexioner i glasytor etc. i allmänhet alltför mycket
ströstrålning. Särskilt störande är denna inom det kortvågiga området.
Speciell omsorg måste sålunda ägnas åt spektrometerns
avbländning. Som ytterligare försiktighetsmått insättas ofta lämpligt
valda s. k. spektralfilter i strålgången, vilka i huvudsak
genomsläppa endast smala våglängdsområden. Den säkraste och vid
noggrannare undersökningar alltid tillrådliga metoden är att
använda dubbelmonokromator, d. v. s. tvenne monokromatorer
efter varandra. Ett flertal goda dubbelmonokromatorer ha på
senare tid konstruerats och vissa av dem förts i marknaden.
Det ligger nära till hands att, genom användning av fotoceller
eller fotoelement, göra spektralfotometrien och därmed även den
trikromatiska färgbestämningen helt objektiv. Rätt mycket
arbete synes ha blivit nedlagt på detta problem. Ett flertal
konstruktioner bl. a. även med automatisk registrering av
mätresultaten ha framkommit.17 Erfarenheterna med dessa instrument
torde emellertid ännu ej vara tillräckligt omfattande för att
man med säkerhet skall kunna uttala sig om deras framtida
betydelse.
Innan vi lämna den trikromatiska metoden för färgbestämning
skall ytterligare refereras några uppgifter rörande gränserna för
den uppnåeliga, rent siffermässiga noggrannheten. Det är sedan
gammalt bekant18, att den minsta ljushetsdifferens som ögat
förmår urskilja, svarar mot en luminositetsändring på mellan 1 och
2 % oberoende av kromaciteten. Tröskelvärdena inom en
färgtriangel, som överallt tankes besatt av lika ljusa färger, äro
emellertid ganska ojämt fördelade. Med utgångspunkt från de
fåtaliga bestämningar av tröskelvärden inom olika färgserier,
som föreligga, har Judd19 sökt ett trikromatiskt system, inom
vars färgtriangel tröskelvärdena vid kromaticitetsvariation skulle
vara möjligast jämnt fördelade. Som visats av Mac Adam20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
