Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgmätning. Av fil. kand. Tryggve Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänföra sig till den naturvetenskapliga, den tekniska eller den
rent estetiska intressesfären.
På grund av färgens egenskap av primärstorhet1 kan dess
karakteristiska egenskaper givetvis icke härledas ur några som helst
spektrografiska data för de motsvarande ljusretningarna.
Förfaringssättet måste bli det omvända, nämligen att med
utgångspunkt från en analys av den omedelbara färgiakttagelsen söka
sambanden med dess optiska motsvarigheter. Bristande klarhet
över detta fundamentala faktum har, tillika med de
komplikationer som uppkomma genom färgens tredimensionalitet,
sannolikt utgjort det viktigaste hindret för utvecklingen av en
rationell färgmetrik.
Fastläggandet av varje fysikalisk primärstorhet sker i tre
etapper, vilka alltid mer eller mindre tydligt kunna urskiljas: topologisk
bestämning, metrisk bestämning samt objektivering.22
Den topologiska bestämningen innebär dels fastställandet av
de skalor, inom vilka var och en av storhetens karakteristiska
egenskaper kontinuerligt förändras, dels fastställandet av
fortskridningsriktning och eventuella fixfunkter inom dessa skalor.
Den metriska bestämningen innebär likformig indelning av
skalorna samt fastställandet av ett för dem alla gemensamt
avståndsmått.
Genom sin topologiska och metriska bestämning är varje
storhet logiskt definierad. För dess rent fysikaliska definition
kräves ytterligare fastläggandet av en »objektiv» mätmetod, vilket
innebär, att storheten genom fysikaliskt realiserbara, kvantitativa
relationer sättes i samband med vissa, genom standardisering fast
ställda grundenheter. Det är denna den fysikaliska
begreppsbestämningens sista fas, som ovan betecknats med termen objektivering.
De sekundära, icke för den omedelbara iakttagelsen tillgängliga,
storheterna definieras uppenbarligen enbart genom objektivering.
Objektiveringen är, i motsats till den topologiska och den metriska
bestämningen icke logiskt utan endast metodiskt betingad.
1 Med primärstorhet förstås här varje kvantitet, som är tillgänglig för direkt
iakttagelse; alltså exempelvis längd, kraft, tid, temperatur, tonhöjd, tonstyrka,
färg etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
