Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellan Skara och Götheborg. 21
hindra, at de ej sjunka djupt ned i måssan. Folket dra-
ger då dessa kärror på måssan, emedan måssarne meren-
dels äro så sanka, at inga hästar kunna gå derpå.
Den 10 Octob. fortsattes resan til Gästgifvaregården
Sollebrunn.
De ställen, vi denna dag reste igenom, liknade gan-
ska mycket orterna omkring Moscou in uti Ryssland.
Här voro stora fält, och syntes nästan ingen skog, utan
endast någon liten löflund här och där vid byarna; men
der någon Herregård var, stod skogen tämmeligen behål-
len, så at man långt ifrån kunde häraf hafva som tecken,
at något Herregods fans i neigden; ty bönderne hade ej
skont sin skog. Mon icke menige mans ifver, at gå löst
på skogen, skulle något släckas, om hvar bonde finge sin
egen och afmätta skog för sig sjelf?
e voro här ganska stora. Jordmon mäst mylla,
men sand under af samma rödaktiga färg, som öfver alt
uti Ryssland, så at desse åkrar nog til jordmon liknade
de Ryska. Diken låto sällan se sig; dock voro åker-
styckena lagda någorlunda i up|högning, fast ej så mycket,
som i Vestmanland och Nerike. Här var endast någon
enda, som brukade litet höst-säde af råg och hvete; men
värsädet, som korn, hafra och ärter, brukades öfver alt.
Deras bröd var ock merendels icke annat, än korn eller
ärt-bröd, eller ock blandadt af bägge. Bonden tykte, at
det lönte nog omaket, när han efter en tunna korns eller
hafres utsäde fick 3 tunnor igen. Diken höllo de för
skadeliga på denna orten. Den vanliga Västgötha-Plogen
bruktes här, hvilken i denna så lätt brukade jorden dock
aldrig drogs under 2 par dragare. Åker-renarne voro få
eller inga. Harfven var sådan, som bruktes up i Upland
med järn-pinnar. Vält syntes på något enda ställe, och
var äfven til skapnaden lik den Upländska.
Torf til bränsle. — Til bränsle på desse skogslösa
orter brukades torf i stället för ved. Imellan Gästgifvare-
gårdarna Naum och Essunga reste vi förbi et ställe,
hvarest folket der i orten togo sin torf. Vi tykte det
lönte mödan, at något nogare bese samma ställe. Pa alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
