Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 69
72 Norrige. Grömstad.
Om Våren i slutet af April eller i början af Maj, efter
nya stylen, alt som årstiden och väderleken sig fogar,
plöjes åkren up med den här brukeliga plogen, endast en
gång. Två personer följa då tätt efter plogen, som med
järn-hackor slå sönder alla jord-stycken eller den på akren
förda torfven, som ännu äro något stora. Om åkren är
någorlunda väl brukad, hinna par personer följa plogen,
och hacka sönder de större stycken, alt som karlen gar
förut med plogen; men är akren icke väl brukad, eller
jordmon elack, så fordras til hackningen flera personer.
När det är bestält, går såningen för sig, hvilket sker
samma dag, som det plöjes. Orsaken dertil sades, at «de
gerna vilja få I säden 1 jorden, innan jorden hinner dofna
bårt, och det dessutom är ovisst, hvad väderlek som kan
komma. Alt som säden hinner utsas, harfvas hon neder,
som sker antingen en gång långs öfver hela stycket, eller
par gängor, nämligen först efter längden af akerstycket,
och sedan snedt öfver den samma. Derpå ,rakas åkren”",
det är, at han med en räfsa, som på Norrska kallas Rif,
räfsas och jämnas, til dess han blifver så slät, som en
kryddsäng. Vidare arbete göres ej dervid. Bönderne
göda sin åker gemenligen hvart tredje eller fjerde är;
men andre, som mera förmå och hinna, hvart annat år.
De veta ej af någon brodd-vältning, ej eller hafva de
nagonsin hört talas derom, förrän jag nämde det. De
hafva ock inga vattu-fåror på sina korn-åkrar, utan endast
något tätt emellan diken; men längre uti Öster, hvarest
de hafva mycket vata och sumpiga åkrar, brukas ej alle-
nast en myckenhet diken pa korn-åkrarna, utan ock
ganska mycket vattu-foror, så at emellan hvar får är ej
mera än 1!’, a 2 Sv. alnar. Säden sattes så på åkern i
skylar, eller, som de här kalla, i trefvar. Ibland hänges
den ock på stänger, och da hon blifvit tårr, föres hon in
i ladan, och tröskas alt efter som de hinna. Bönderna
sade, at Kornet blir här altid förr moget, än Ragen, sa
at Rågen ofta kommer at stå 14 dagar eller mera efter
Kornet, innan han blir så mogen, at han kan skäras; ja,
det händer ock ej sällan, at Ragen står mot en manad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
