Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrige. Grömstad. 9ö
komst. Imedlertid må de nu häraf väl; ty sedan de byggt
sig skepp, förfrakta de dem så till handlande här i landet,
som til utlänningar, hvarigenom de förtjena | otroligt.
Derföre ses ock här åtskillige, som äga 3, 4 och 5 skepp,
eller ock del i så många. När Lotsar tagas undan, så
finnas efter hela sjö-kanten nästan inga andra hus, än de
som höra til Skeppare, Styrmän, Båtsmän och Matroser,
hvilka alla på sådant sätt förvärfva sig ansenlig egendom.
Häraf sker ock, at då en någon tid varit Skeppare eller
Styrman, gör han sammanskott med andra, och bygger
et skepp, hvarigenom vinsten ökes. Är lyckan honom
blid, så kan han således komma i stånd, at bygga det ena
skeppet efter det andra, antingen ensam eller i sällskap med
andra, och så låta det gå för frakt på och från atskilliga orter.
Deraf at nu så många begifva sig på seglation, händer jäm-
väl, at fiskeriet här på orten icke så starkt idkas, som för
nagra år tilbaka. Inbyggarena hafva frihet, at bygga så
manga Ek-skepp de vilja; men de må ej sälja dem til utlän-
ningar, innan de sjelfve brukat dem väl i 10 är. Ek-virket
är aldeles förbudit at utföras, fast det likväl otroligt mycket
sker i löndom. Med bjälkar, bräder, master och annat trä-
virke utskeppas härifrån årligen en grufvelig myckenhet;
men det vore artigt at veta, huru tilståndet här i Norrige
lärer bli på adertonhundrade talet, om verlden står så
långe, och huru Norrige då lärer se ut, i fall folket får alt
framgent så leka med skogen, som de gjort här intil.
Skor brukades här öfveralt sådana, som 1 Sverige,
nämligen af läder med klackar under; men när bönderne
om Vintern körde i skogen, hade de utom skona et slags
Snö-såckar, hvilka voro af ylle-tyg, färgadt eller ofärgadt.
De ! täckte öfra delen af skona så, at ingen snö kunde
komma in i dem; men räckte ej up til knä, som i Sverige
brukeligt är, utan endast ungefär et quarter ofvan för skon,
der de bundos til om benet.
Pihrål item Pilor kallades här på orten en särdeles
art af fisk, som ofta gör Fiskare stor skada; och ingen
vet ännu, om den är nyttig til någon ting. Det berät-
tades endast, at den är mycket skadelig. En Fiskare
p. 99
Pp. 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
