Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrige. Christiansand. | 101
här gemenligen brukas, halfparten uti det ena och half-
parten i det andra rummet. På dessa skåp-lika sängar
voro dörrar, igenom hvilka de krupo in i sängen, at lägga
sig; men om dagen stodo de igentäpte. Sådana skola
ock brukas på somliga ställen i Sverige; men de äro
mycket osunda; ty ångan blifver om dagen innestängd.
Hafs-strömmen. At vid blås-väder märka, huru ström-
men går, hafva de för et tecken, at om det är Västan-
väder och strömmen löper V. ut, blifva vågorna hel små
och kårta, och lika som afbrutna; men är vinden och
strömmen enahanda, då äro vågorna långa, större och
icke så afbrutne.
Den 15 Januarii.
Smör. En del af bönderna här på orten sades hafva
gult smör hela vintern, hvilket de likväl kärna samma
ars-tid. Vår värdinna, som var hemma up ifrån landet,
försäkrade, at de bekomma det gult om Vinteren sålunda:
Da de af grädda kärna smör, så, 1 stället at ljumt vatten
eljest plägar slås deri, så slå de ljum sötmjölk i kärnan.
Häraf blifver smöret, efter hennes berättelse, äfven om
Vinteren gult. FEljest berättade samma vår värdinna, at,
da en del bönder om Vinteren ej hafva mjölk, och endast
litet smör qvar sedan Sommaren, taga de e. g. en mark
af gult Sommar-smör, slå det i en kärna full med ljumt
vatten, och kärna, då de i stället för en mark få mot 2
mark smör, men är nu hvitt, grynigt och nästan utan
dess ordinaira fetma.
Den 16 Januarii.
Maniet. Manietter (Medusa Linn. Faun. Svec. 1286.)
finnes om Sommaren til ymnighet här i Hafvet; men om
Vintertiden dö de alla bårt. Om Våren tidigt, då alle
ting börja gro, taga desse jämväl på växa. De äro i början
hel sma, som en hassel-nöt och mindre; men tiltaga alt
mer och mer tils in mot Hösten, då de ofta blifva af en
alns diameter och mera. Om Vären, så länge de äro hel
små, ätas de af Tårsk, Hvitling och annan fisk; men
p- 107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
