Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Essex. Woodford. 153
Corniz frugilega, och af Ölänningarna i Sverige Roka. (se
Linn. Faun. Svec. 70.) De hade byggt sit bo up i öfversta
skatan af Almar, Ekar och andra höga löf-trän, dit ingen
kunde kumma til dem. Ofta syntes i et enda trä öfver
10, 12, 16, 20 och flera sådana bon, alla gjorde detta år.
Det var derföre beständigt, men i synnerhet om mornarna
bittida, et sadant skrik i desse trän, at den ena näppe-
ligen kunde höra, om en vistades der när vid, hvad den
andre sade. Desse Kreatur gjorde åt Farmerne eller
Landtmannen en otrolig skada; ty så snart Hvete, Korn,
Hafra, Ärter, med et ord, hvad slags säd som hälst var
sadd, öfvertäckte desse åkern, och plackade up, så mycket
de kunde komma åt. När Ärterna såddes, som skedde
mäst alt i drill eller i rader, och började titta up,
samlades Rokorna dit i stor myckenhet, började följa långs
efter | raden, sasom Ärterna voro sådda, och ryckte up
alla dem de kunde finna, så at ej stort af Ärterna blef
qvart. Jag sag den Farmer, som hade denna Vår besått
med Ärter et stort land åker, hvilket af desse skade-
foglar blef så aldeles fördärfvadt, at han nödsakades plöja
det up och beså det sedan med Hafre; emedan näppeligen
en enda Ärt var qvarlemnad. Fogel-skrämslor voro upsatte
pa åkrarna; men kunde icke injaga någon räddhoga i
dem. Mången skulle tänka: emedan de altid bade sina
bon uti trän vid byarna, at det ej vore svårt, at antingen
skjuta dem der ihjäl uppe i träden, eller förstöra deras
bon, eller klifva up i träden, och med långa stänger rifva
ned deras nästen, eller på något annat sätt hindra deras
förökelse. Härtil svaras: Ja visserligen, om man haft lof
dertil; men som Rokorna gemenligen varit så sluga, at
bygga sina nästen i sådana trän, som stodo utanför
Gentlemens och Herre-folks gårdar, och hörde de samma
til, så voro de från alt fiendteligt anfall befriade; emedan
sällan någon Gentleman tålde, at någon fick skjuta eller
röra dem i hans trän, utan tyckte sig likasom vara befogad,
at skydda dem; emedan de tagit sin tilflyckt til honom,
och likasom anhöllo om hans försvar. En Gentleman
kunde så mycket lättare göra det, som de här i Ängland
p. 175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
