Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hertfordshire. Little Gaddesden. 249
Huru Kalk brännes af Krita. Vid det jag i dag
frågade Mr. Ellis om processen, huru Krita brännes af
Kalk, bad han mig, göra sig följe til et ställe, der de
bränna den samma, hvilket jag gjorde, och fant det ske
på följande sätt: Här var en ordinair murad ugn, hvari
Tegel brändes. I den samma brändes Kalk och Tegel
tillika och på en gång. Kritan gräfves förut up i större
och smärre stycken utur Krit-bärgen, och föres til Tegel-
ugnen. När en då vil bränna Tegel, muras öfver ugnarna
närmast til elden med bara Krita, och det i den myckenhet,
som en vil hafva Kalk til, eller har Krita, dock ej mera,
än at teglet äfven må hinna genombrännas. De största
stycken af Kritan läggas närmast til elden, och de mindre
der ofvanpå. Ofvanför Kritan läggas de Tegel-stenar, som
skola brännas på vanligt sätt. Derefter göres eld i ugns-
piporna, hvilka här voro 2:ne stycken. Aldraförst lägges
grof ved in, hvarmed ugnen göres het. Sedan brukas
endast små knippor af Ris-qvistar, Genista spinosa med
gräs och måssa, eller ock Ormbunkar. Med dessa fortsättes
bränningen i 3 eller 4 dygn, då både Teglet och Kritan
blir fullbränt. Sedan Teglet och Kritan hunnit nagorlunda
svalas, täckas de ofvanpå med måssa och Genista spinosa
tilhopa blandade, sådana som de skurit och bundit tilhopa
på fältet. Dermed stoppas ock alla ugns-munnar igen,
at ingen fuktighet må draga sig in. Derpå tages först
Teglet och se|dan Kritan ut, hvilken Krita är nu efter
bränningen mycket lättare, än förr. Den släckes då med
vatten, som annan osläckt Kalk, då den faller sönder til
et fint hvitt mjöl eller pulfver, som är den Kalk, hvarmed
de här mura hus, göda åker och äng, med mera.
Får-bete, som är godt. Jag frägade Mr. Ellis, huru-
dant Får-bete var i de Provincier här i Ängland, hvarest
de hafva de bästa Får och den utvaldaste ullen? Han
svarade: Alla Får-beten i samma Provincier bestå af bara
höga Krit-bärg eller backar; dock med den åtskilnad från
dessa orter här i Hertfordshire, at der äro inga häckar,
utan alt Common land och öpna fält. Han sade vidare,
at Fåren icke vela trifvas så väl på denna orten, hvarest
p. 302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
