- Project Runeberg -  Pehr Kalms Resa till Norra Amerika / Första delen /
295

Author: Pehr Kalm With: Fredrik Elfving, Georg Schauman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Essex. Woodford. 295

inslagit midt i sidan på grinden, som vetter mot grind-
stålpen. I stället för det nedra gång-järnet är i grinden
inslagit ned vid, et qvarter från marken, eller litet mera,
et järn af den skapnad, som i Fig. 2. afmålas, hvarest FE
är den delen, som inslås i sidan af grind-ramen mot grind-
stålpen. Detta järn är så inslagit, at AB är horizontelt.
I stället för nedre haken äro 2:ne sådana järn, som afmålas
i Fig. 3. slagne in i grind-stålpen, bägge i bredd, och så
långt från hvarandra, som uti Fig. 2. är emellan C och
D. Här i Fig. 3. är MI och LK den delen, som slås in
i grind-stålpen, och det på det sätt, at GH då kommer
at stå perpendiculairt. När grinden nu hänger på öfre
kroken Fig. 1. så står af Fig. 2. den inbögningen eller
ut holkningen, som är emellan B och C på den ena GH ’p. 362
af Fig. 3. och den andra utholkningen i Fig. 2. emellan
D och A står emot det andra GH af Fig. 3. så at GH
altid sitter inne i utholkningen, när grinden står igen.
När man skjuter up grinden åt en kant, stöder hon sig,
til exempel, med den ena utholkningen emellan B och C
emot GH, då vid samma tilfälle den andra utholkningen
emellan D och A går löst och från den andra haken eller
järnet GH, och alt vice versa, när grinden tages up på
en annan led. Klinkan på grinden är som en vanlig
grind-klinka; men trubbig på ändan, och sitter midt i
sidan på grinden, som vetter mot stålpen. Det järn,
hvari klinkan faller, när grinden står igen, är af den
skapnad, som Fig. 4. hvaraf ses, at grinden kan öpnas
och falla igen, på hvilkendera sidan en vil, emedan detta
järnet Fig. 4. är fastslagit just på den sidan om grind-
stålpen, som vetter mot grinden. Haken Fig. 1. är något
lång, och grinden tung, så at hon deraf, då hon öpnas
och fälles igen, stannar af sin egen gravitet eller tyngd
just så, at klinkan faller igen och uti hålet för den uti
Fig. 4. Järnet i Fig. 4. bör slås så på grind-stålpen, at
N. 0. står horizontelt. Klinkan får icke gå längre, än
latitudo transversalis eller bredden ofvanpå af järnet Fig.
4, på det hon må kunna löpa fram och tilbaka, och ej
taga mot grind-stålpen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:20:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kpresaamer/1/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free