Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 405
328 London.
efter den andra, eller ock handen full, så många, som
deruti kunde rymas. Ofta, at upväcka mera förundran,
stoppade han antingen en Hugg-orm eller en Snok helt
och hållen in uti munnen på sig, samt höll munnen igen
en liten stund, öpnade så munnen och lät Ormen krypa
derutur. Då han släpte dem på marken, sökte de at
ränna bårt. Han sade, at han några gångor blifvit biten
1 tummen af dem, då han fångat dem; men han visste et
sådant bot derföre, at det ej kunde göra honom skada;
dock ville han ej uppenbara, hvaruti det bestod. At
Snokarne ej gjorde honom någon skada, var intet under;
men huru han bar sig åt med Hugg-ormarna, vet jag ej.
Det såg jag, at de ej allenast icke bödo til, at hugga
honom, utan ock, då en käpp sattes åt dem, eller då
någon rörde med käpp-ändan vid deras hufvud, höggo
de aldrig i käppen. Ja, somlige näsvise af den ringare
hopen dristade sig ibland, at nappa i dem, utan at Ormarne
försökte, at hugga dem. Deraf tycktes vara anledning,
at tro, at denna karlen klipt bårt tänderna af dem, hvarmed
de | huggas. Sådane voro våra omdömen härom i dag.
Följande dagen betalte Dr. Mitchel honom hederligen, da
han uppenbarade för Dr. Mitchel, hvaruti hans konst
bestod, at han så tryggt kunde handtera Hugg-ormarna,
nämligen deruti, at, då han fått fast någon af dem, har
han skurit bårt de 2 stora tänderna, hvilka de, lika som
en katta med sin klo, kunna skjuta fram och hugga med,
eller ock draga dem tilbaka. Sedan de mist dem, kunna
de ej vidare göra någon skada. Han berättade, at han
stundom, då han fångat dem, blifvit af dem biten; men
at hans bot derföre varit Orm-olja, den han gjort på det
sätt, at han kokat Orm-ister til olja, hvilken olja han
beständigt bar hos sig i en glas-flaska, och då han blef
biten, smorde han sig med denna oljan öfver det stället,
der han blifvit huggen, då han vidare ej hade någon
skada deraf, sedan han allenast gnuggat in oljan. Skilnaden
emellan en Hugg-orm och en Snok sade han bland annat
vara den, at Hugg-ormen, då han ser, at en människa vil
slå honom ihjäl, håller han altid hufvudet högre, än halsen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
