Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kent. Gravesend. 29
kafle af par alnars längd, dermed han bultar ned halmen,
at ligga jämn, samt sedan stryker långs ned efter hal-
men med den samma, begynnandes öfverst vid toppen af
stacken, och så nedåt, då han ock sopar bårt all den lösa
halmen, som sitter på stacken, och gör halmtaket på den
hel slätt. Derefter fortfor han at | täcka den öfriga delen
af taket på stacken på föreskrefne sätt. Nedre sidorna
(BD och CE) stå aldrig perpendiculert, utan äro altid
gjorde så, at ju mera uppåt, ju mera luta de utåt, så at
den är smalast ned vid jorden, och bredast upp vid tak-
bandet. Både de trinda och fyrkantiga hafva denna egen-
skapen, hvilket förekommer, at ej vatten, som dryper ned
från takfoten, kan falla på de nedra sidor och röta dem:
Ingen stång sättes midt uti en stack, som hos oss. På
somliga ställen göra de mycket stora och höga stackar.
När då stacken blir så hög, at de ej mera kunna hinna
kasta höet nedifrån up til karlen på stacken, göres på
endera sidan af den samma en bro af bräder, eller en
dörr, som ligger på 2:ne stänger, hvarpå en karl ställer
sig, til hvilken höet först kastas, som sedan vidare be-
fordrar det up på stacken. När stackarna täckas med
bara hö, ibland ock när de täckas med halm, göras de
ofta släta utanpå med bara en räfsa, så at de dermed
likasom kamba nedefter stacken utanpå. Skapnaden på
höstackarna, och sättet at göra dem, var allestäds här på
orten samma, som nu beskrifvit är. De mästa höstackar
voro här täckte med halm. Up vid röstet af höstacken
ligga altid språtarna bara och otäckte, och komma sålunda
där at synas. Stackarna voro altid så lagade, at taket
blef mycket brant, på det rägn och vatten så mycket
snarare måtte rinna af.
Järngafflarna, som de betjente sig af, voro af åt-
skillig storlek och längd. På dem, hvar|med de kastade
upp höet på stacken, var sjelfva järngaffeln 2 quarter
lång, samt et quarter emellan grenarna, fäst vid skaftet
med en järnring, som på en ispik: skaftet 2 famnar långt;
dock alt som en ville. De små gafflar, at kasta ut höet
på ängen med, voro af 1 quarter och 1 tums längd, samt
Pp:
Pp.
37
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
