Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kent. Gravesend. 53
quarter; men rummen däremellan voro ofta sönderdelte
med små horizontela rämnor.
De perpendiculaira springor äro ej eller af samma
beskaffenhet; ty ibland gå de uti en rätt linea ända upp
före hela väggen. Ibland, då de gått et stycke, stana
de tvärt af, och då börjar en annan litet på endera sidan at
gå upp i lin. recta; vidden på en sådan springa förhåller
sig på samma sätt, som är sagt om de horizontelt gående.
Distancen emellan de perpendiculaire har sig äfven på
samma sätt som i de horizontala, nämligen ej lika, utan
ibland vid, ibland smal, ofta til endast en tums bredd, och
väl mindre; men ibland til 1, 2, 3, 4 och 5 quarters bredd.
Gemenligen höllo desse perpendiculaira rämnor vissa
väderstreck; ty merendels gingo de från O. til W. och
från N. til S, eller om det skulle vara en liten afvikning,
från W. til N. och O. til S. samt från S. til W, och från
N. til O. Men detta var så litet, at det föga kunde märkas.
Dock syntes stundom någon, som gick från denna regel,
och lopp, til exempel, från SO. til NW. från NO. til SW.
0.8. v. Likväl skedde denna afvikelse nog sällan. Gemenl.
lågo de, som först blef anmärkt, och det i kritgropar,
:som voro hela Ängelska milen från hvarandra.
När kritstyckena togos utur bärget, så voro gemenl.
deras sidor, som setat mot den perpendiculaira rämnan,
hel plana, och så släta som de varit skurna jämna med
en knif efter en lineal.
De kritväggar, som varit längre i dagen, och på
hvilka både Sol, luft och rägn längre fått verka, äro
långt mera fulla både med perpendiculaira, horizontela
och obliqua eller sneda springor, än den, som nyss up-
brytes. Åtminstone kunna de förra mycket tydeligare
märkas; ty en gammal krita, som länge varit i dagen,
är mäst hel söndersprucken, då uti en nyssbruten man
svårligen, utom de stora horizontela och perpendiculaira
springor, kan blifva varse någon rämna.
Ibland ses i de större rämnor, at tunna och flata
flintbitar, som tunna skifverstyc|ken, fyllt up rämnan. Pp. 74
Mon den generats dit, sedan kritan rämnat så sönder?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
