Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pp. 240
166 Pensylvanien, Philadelphia.
således desse blomster mycket sent spricka ut, hinna de
dock blifva mogne innan medlersta delen af October.
Men hvarföre desse icke förr komma fram, utan så sent
på hösten, kan jag icke gifva något svar på, utan jag
frågar tilbaka: hvarföre här 1 Sverige Centaurea Linn.
flor. Suec. 709. Jacea nigra prat. latif. C. B. och Gentiana
Linn. flor. Suec. 203. Gentiana autumnalis ramosa C. B.
och Solidago flor. Suec. 685. Virga aurea vulg. latif. C.B.
komma fram först vid slutet af sommaren? och deremot
hvi Hepatiea Linn. flor. Suec. 445. och Viola flor. Suec.
716. Viola mart. inod. sylv. CO. B. och Daphne flor. Suec.
311. med flere, blomstra så bittida om våren? det har så
behagat alla tings Skapare förordna. Men hurudan väder-
leken är i Pensylvanien desse höstmånader, kunna mina
här gjorde Meteoro|logiske observationer utvisa. Jag vil
här endast påminna, at jag vid dessa Meteorologiska ob-
servationers anställande, altid, så mycket görligt varit,
sökt hafva Thermometern på sådana ställen, dit Solen ej
kommit och der hon icke, genom det hon legat på väg-
gen, näst förut, fått göra observation och Thermometerns
visande falskt. Hurudan väderleken är hos oss i Sep-
tember och October, veta vi alle. 5) Ar märkvärdigt, at
af de örter, som växa villa i Pensylvanien, äro någre, som
äfven der ej hinna alla år få mogna frön, innan kölden
kommer. Sådana äro vissa arter Gentiance, asteres, och
andre; men så har Skaparens allvishet rättat här det ena
efter det andra; ty nästan alla desse örter, som hafva
denna egenskapen, at så sent komma fram med sina
blomster, äro herb&e perennes, eller som kunna, 1 brist af
frö, fortplanta sig genom nya telningars eller skåtts fram-
skjutande nästa år från samma, eller från en ny rot. 6)
Förr än Europeerne kommo hit, beboddes America af
Indianer eller villa Americaner. Desse lefde så godt som
af intet åkerbruk, eller ganska litet, utan födde sig för-
nämligast med jaga och fiska. Skogarna fingo således
stå för dem 1 frid, om ej ibland någon skogseld kunde
ödelägga några stycken deraf. Historien intygar ock, at
landet var vid Europeernas ankomst fullt med höga tjocka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
