Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 252
174 Pensylvanien, Philadelphia.
sådana hål, omsider blir utnött, men så ersätter floden
om våren gerna det samma, derigenom, at nya stenar
ofta komma at falla deri. Det som sålunda nötes af bärget
och af stenarna, blir som til en sand eller grus; men då
vatnet om Våren, och eljest, då det är högt, kommer at
rusa och hvirfla omkring uti dessa hål, sköljer det bårt
all denna lösa sanden. Sådan var hans mening om Jätte-
grytors ursprung, hvilken han sade, at Kongl. Vetenskaps
Societeten i Ängland tyckt mycket om och gillat. Mina
observationer om Sommaren 1743, under mit vistande på
Landsort, kunna utvisa, at detta har rum ibland, och at
jag äfven då redan utfann just det samma; hvilket uti
et Memorial til Kongl. Vetenskaps Acad. som förvaras
bland dess otryckta handlingar, är än vidare utfördt. Men
at alla Bärggrytor så först blifvit til, har man stor orsak
at tvifla.
Mulbärsträ &c. Af detta trä finnes här flera arter,
som växa vildt öfveralt, så 1 Södra som Norra America i
skogarna. Den, som här mäst växer, är Morus rubra.
Men så bekräftade Hr. Bartram, at han äfven funnit det
hvita mulbärsträdet här vildt, fast det är nog rart. Jag
frågade honom och andra, hvi de ej anlägga Silkes-manu-
facturier här; emedan de hafva sådan ymnighet af mul-
bärsträn, hälst, som samma trän vela här så otroligt fort,
(ty det är märkt, at om bären falla ned på jorden, der
jorden är lös, sticker sig strax up en myckenhet af unga
telningar)? mig svarades, at det ej lönar mödan här, at
anlägga WSilkes-manufacturer; emedan arbetsfolket är så
dyrlegt; ty man måste gifva en Karl i dagspenning 2!/,
a 3. och äfven flera Ängelska Skillingar, och en qvins-
person proportionaliter derefter; utan de höllo före, at
sädesarternas såning, jämte hampas, lins m. m. lönte här
bättre omaket, och fordra ej så mycket kink, som Silkes-
maskarnas ans. Emnkannerligen hade säden i Angelska
Colonierne i Södra Ameriea den bästa afgång. Men at
Silkesmaskar väl kunna trifvas här, och må väl af dessa
mulbärsträn, bevistes af en Gouverneur uti Connecticut i
New-England, :som haft sin gård ännu långt Norr om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
