Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pensylvanien, Philadelphia. 183
som en halfvuxen människas lillfinger. Samma beskaffen-
het var med Tulipan-trädet, som uti Pensylvanien växer
til samma högd, som våra högsta Ekar och Furor, samt
tjockleken derefter; men var vid Osvego näppeligen öfver
en eller par famnars högd, samt tjockleken som en mans
arm. Såcker-Lönnen är det almännaste trä uti skogarna
1 Canada, hvarest den ock växer til en alt | för stor högd;
men längre til Söder, som uti Nya Jersey och Pensyl-
vanien, finnes den endast på Norra sidan af Blåbärgen,
samt på de branta elfsbackar, som vetta emot Norr, hvarest
den dock nästan aldrig kommer til tredje eller fjärde-
delen af den högd, som den har i Canada; at förtiga flera
exempel.
Den 1 October.
Musquetoés kallades här myggor eller krankar, som
voro mycket besvärliga om nattetid. De äro just en och
samma med våra ordinaira myggor eller krankar uti Sverige,
Culex cinereus; abdomine annullis fuscis octo. Linn. Faun-
Svec. 1116, hvarest beskrifning och snart sagdt alt, som
der säges om våra myggor, aldeles kommer öfverens med
dessa, endast at de senare, eller Musquetoés, äro en liten
grand mindre. De practicera sig om dagarna och aftnarna
in i husen, och då en lagt sig, börja de sin obehageliga
sång, komma då alt närmare til det stället en ligger, och
då en somnar in, suga de sig fulla af blod, så at de näppe-
ligen orka flyga. På den, som har finare skinn och hud,
som Fruntimmer och dylika, upkommer som en blemma,
eller liten böld, der de bitit. När det varit kallt väder
några dagar, syntes ej så stort til dem; men då väder-
leken ändrade sig til mildare, och enkannerligen sedan
det rägnat, samlades de ofta i hast til sådan myckenhet
i husen, at det var hiskeligt. Ängelsmännernas korstenar
utan spjäll, äro rätt | behändige, at släppa dem in i husen.
De gjorde då om sådana aftnar boskapen följe hem från
skogen til gårdarna eller Staden, och då boskapen drefs
förbi husen, gömde desse sig hvar de kunde. Om som-
martiden finnes på somliga ställen faseligen mycket deraf,
p. 268
p. 269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
