- Project Runeberg -  Pehr Kalms Resa till Norra Amerika / Andra delen /
218

Author: Pehr Kalm With: Fredrik Elfving, Georg Schauman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

p.- 317

p. 318

218 Pensylvanien, Philadelphia.

det de bryta af de öfversta gröna skåtten, som äro mjuka
och ej ännu blifvit träaktiga, och koka dem. Men vid
detta senare bör en vara mycket varsam; ty om örten
brukas til mat, sedan hon blifvit stor, | och bladen mera
icke äro så mjuke eller späde, kan en snart äta sit sista
mål; emedan hon hafver då den kraft, at ganska starkt
purgera. Jag känner dem, som deraf, at de ätit grönkål
af gamla och stora blan, fått en så stark purgation, at de sa
nära satt lifvet til. Sålunda ätes hon utan någon olägen-
het, så länge hon ännu är späd; men är mäst et förgift,
när hon blir stor. Bären pläga dock af barn ätas ibland
om hösterna utan någon särdeles fara.

Til gul färg på ylle och Linne togs barken af Hickery,
och brukades på vanligt sätt, då färgen blef skön. Bar-
ken af den svarta Eken äfvenså (Quercus Linn. spec. 996.
sp. 9.). Likaledes togo de af Impatiens Gron. flor. Virg.
108. både blommor och blan, hvilka brukades på vanligt
sätt, och gofvo ylle en vacker gul färg.

Collinsonia Linn. spec. 28. fans ymnogt uti skogs-
lunder och buskar i god fet jord. Den älskade mäst
skugg-rika ställen. Herr Bartram, som mycket rest här i
landet, påstod, at Pensylvanien, och de orter af America,
som ligga under samma Pol-högd dermed, vore dess rätta
och naturliga hemvist; ty längre til Söder hade hvarken
han, Herr Clayton eller Dr. Mittchel funnit henne, hvilka
2:ne sistnämde likväl tämmeligen noga genomfarit Vir-
ginien och en del af Maryland; och mycket längre til
Norr hade han sjelf ej blifvit den varse. | Det längsta til
Norr jag sett henne, har varit ungefär 15. minuter Norr om
den 43. grad. Latit. Bor. Årstiden i Pensylvanien är så-
dan, at hennes frön hinna der som knappast mogna, der-
före tyckes hon ej kunna komma fort mycket långt til
Norr. Herr Bartram var den förste, som uptäckt henne,
och sändt henne til Europa. Hon är först af Herr Jussieu,
då han var i London, och sedan af Hr. Archiater Linnzus
kallad Collinsonia, efter den berömda Quakaren och Än-
gelska Handelsman Herr Peter Collinson i London, Leda-
mot af den Ängelska Vetenskaps BSocieteten, och Sv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:20:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kpresaamer/2/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free