Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 329
226 Pensylvanien, Philadelphia.
åren, gerna at stäcka deras vingar. Desse så tamgjorde
kalkoner äro gemenligen mycket argare, än de andre or-
dinaira tame. Villarne bruka äfven ibland, at göra dem
tama, och hålla dem vid deras kojor. Villa gäss hafva
ock här blifvit tamde. Det kan väl icke ske af ägg;
emedan inga Villa gäss nu värpa och framkläcka uti Pen-
sylvanien sina ungar; utan det har skedt derigenom, at
då Villgässen först om Våren kommit hit, och legat här
någon tid, har någon råkat skjuta dem så, at deras vingar
endast blifvit qväste, men de i öfrigt oskadde. När någon
sedan genom roende | fått dem fast, har han hållit dem
inne någon tid, hvarigenom de småningom blifvit så tamde,
at då de sedan blifvit utsläpte, hafva de hvar afton af
sig sjelfva kommit hem. För säkerhet skull har man
dock klipt af deras vingar. Jag har sett sådana tama,
dem ägaren sagt sig haft öfver 12 år, och fast han hade
8 stycken sådana, kunde han dock, under all den tiden
aldrig få dem at para sig och värpa ägg. De Villa Rapp-
höns, som finnas ymnogt här i landet, kunna äfven göras
så tama, at de följa med hönsen hela dagen, och då de
af matmodern låckas, komma de löpandes i kapp med
hönsen, at få mat. Likaledes har jag sett de Villa Dufvor,
som somliga vintrar komma i en så oändelig myckenhet
ned til Pensylvanien, så tamda gjorda, at de flugit ut,
och kommit af sig sjelfva hem tilbaka.
Den 24 October.
Humming-bird. — Bland andra rara foglar, som Norra
America har at skryta af, är väl den, som kallas af Ängels-
männerne Humming-bird, den raraste eller fram för andra
synnerlig, hvilken för många orsaker skul, på få ställen
lärer hafva sin like. Den kallas här af de Svenska Kungs-
fogel, och af en del Ängelsmän Kingsbird, dock är Hum-
ming-bird det namn han nu mäst får. Mr. Catesby har
aftagit honom i naturelle storlek och med sina lifliga
färgor, samt gifvit en beskrifning på honom uti sin Natural-
History of Carolina Vol I. p. 65. tab. 65. Storleken är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
