Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 332
228 Pensylvanien, Philadelphia.
vingarna så fort, som en spinråcks rulle, at en näppeligen
kan se dem. De göra vi flygandet et sådant brummande,
som et svagt ljud af en liten spinråck, eller som Bi och
humlor. När han sålunda sväfvat en stund omkring
blomstren, utan at hvila, flyger han up i något närstående
trä, eller sätter han sig på någon liten påle, och hvilar så
en liten stund. Hvarefter han åter begynner sin förra
brumning och blomsternas sugning. De äro ej särdeles
rädde för folk. Jag har stått med andra ej fyllest en
famn från, hvar de flugit och sugit blomstren. Vi hafve
talt och rört oss; men de hafva ej brydt sig det ringaste
derom. Dock om någon vil gå til dem, så fara de som
en pil bårt. Ofta, då flere komma i en kryddgård, huggas |
och slåss de häftigt sins emellan, då de råka hvarannan
på blomstren; ty den ene vil drifva den andra derifrån.
De flyga med sådan häftighet mot hvarandra i luften, at
mången skulle mena, det de skulle hugga midt igenom
hvarandra med sina långa smala hvassa näbbar. Under
det de huggas, kunna de nästan stå stilla i fria luften,
uppehålla sig genom det obeskrifveliga täta fläktande och
flygande med vingarna. När fönsterne stå öpne, som vetta
mot kryddgården, flyga de ofta efter hvarandra in i rum-
men och kamrarna, huggas och slåss der sins emellan,
och fara sedan ut igen. Ibland, då de sticka näbben i
någon blomma som börjat torkas, och finna ingen saft
deri, rycka de som 1 illska blomman bårt, och låta den
falla ned på marken. Ej skal den samma mer narra dem
en annan gång. Då månge äro på en gång i en krydd-
gård, rycka de så ned blomstren, at marken ligger öfver-
täkt dermed, nästan likasom de skulle missunna hvar-
andra. Man hör i gemen intet annat ljud af dem, än deras
surrande med vingarna; dock när de slåss och 1 luften
flyga mot hvarandra, hafva de et läte nästan som en
kykling, eller sparf. Jag har ibland spatserat tillika med
andra af och til uti små kryddgårdar, hvarest desse lika-
fullt flugit omkring oss på blomstren, utan at visa, det
de voro mycket rädde. De äro ganska små, at då en ser
dem flyga vid blomstren, skulle en snart mena det vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
