Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 384
268 Pensylvanien. Philadelphia.
men är deremot förträffelig til Bräder, Master &ce. Den
så kallade gröna Tjäran sades vara dyrare, än den all-
männa. | Dock klagades redan mäst öfver alt, at Tall-
skogarne nu äro rätt mycket utödde.
Ris eller Risgryn planteras ganska mycket i Carolina.
De ställen hvarpå det trifves bäst, äro moras och myror,
hvilka kunna sättas under vatten, när det behagas. Det
är på sådana ställen, som det ock blifver först mogit.
De bruka ock, i brist af annat, at plantera det på torrare
ställen; men det vil der icke gärna fort. De ställen sades
aldrig gödas, derest Ris planteras. Tiden, då de i Carolina
plantera det, är i slutet af Marti, eller i början af April
månader st. vet. då det gemenligen blifver mogit i Sep-
temb. De skola sätta det i rader, såsom ärter, och lämna
gemenligen 15. tum emellan hvart korn. Något efter det
kommit up, sättes åkern under vatten, hvilket ej allenast
otroligen främjar dess växt, utan ock tillika utrotar alt
ogräs, så at en ej behöfver ränsa deremellan. Halmen
skal vara ganska skön för boskap, som äter den mycket
gerna. Riset älskar et varmt Climat; häraf kommer, at
det ej kan växa i Virginien; emedan somrarne äro der
för kårta, och orten för kall. Än mindre kan det komma
fort uti Pennsylvanien. De veta ej ännu uti Carolina
konsten, at göra Arack häraf. Det är 1 Södra Carolina,
som det mästa Ris planteras, och uti Norra Carolina
brännes nästan den mästa Tjära.
Den 7 Novemb.
: Vatnets aftagande. Ofvannämde man från Carolina
berättade, at han funnit Ostronskal uti botten på en brunn,
som var 70. Ängelska mil från hafvet, samt 4. Ängelska
mil | från en dervid belägen flod. De lågo 14. Ängelska
fot djupt från jordbrynet; vatnet i brunnen smakade salt-
aktigt; men 1 floden var alt vatnet friskt. Då samma
man låtit grafva för sin sågqvarn, hvilken låg 1!/, Ängelsk
mil från en flod, råkade han först på sand, så blålera,
deri han fant fullt med Ostronskal. Ibland dessa Ostron-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
