Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 392
p. 393
274 Pensylvanien. Philadelphia.
som icke så snart på dessa orter lärer kunna ske, då man
nu kan få gå en hel dag, och ej få se 3 å 4. af dessa
foglar. Tranor kommo då hundradetals hit om Våren;
men nu sällan några få. Af villa kalkoner, samt af de
här, af de Svenska så kallade Hjerpar och Rapphöns
svärmade då tjockt i skogarna; men nu hinner man nog
gå sig trött, innan man blifver nå|gon varse. Orsaken
til alt detta är icke svår at gissa: För Europeernas hit-
komst var landet obebodt och fullt med stora skogar: de
få Villar eller Indianer, som här vistades, oroade foglarna
ej mycket. De brukade sins emellan ingen handel, visste
ej hvad järn eller krut var, och låssade sålunda aldrig
nägon byssa. Hundrade delen af de foglar, som här då
upfylte landet, hade allena varit ymnig föda för dessa få
Indianer; men da härtil lägges, at de hade sina små Mays-
land, at de idkade fiskeri, och anstäldte jagt efter Hjortar,
Bäfrar, Björnar, Villa Oxar och Kor, hvilkas kött äfven
var dem en läcker föda, så ses lätteligen, huru sällan och
litet foglarne af dem ofredades. Annorlunda har det gått,
sedan flere svärmar af Europeer kommit hit: landet har
blifvit upfylt med folk: skogarna bårthuggne: da folket
förökts hafva de med jagande och skjutande utödt fogeln
eller skrämt den bart: om Våren bårttages fritt både ägg.
moder och ungar. Inga lagar äro ännu gjorde häremot,
och dessutom vore man i detta fria landet mindre ange-
lägen, at lyda en sådan lag. Men ehuru de Foglar, som
brukas til mat, blifvit här i landet så otroligen utödde
och minskade; så äro dock deremot andre, hvilka sedan
Europeernas ditkomst mera til- än af-tagit. Sådana äro i
synnerhet de af Ängelsmännerna så kallade Black Birds,
och af de Svenska Mays-tjufvar nämnde, hvilka äro en
art kajor; samt af fyrfotade djuren åtskilliga slags Ickor-
nar; bägge förenämde, både Mays-tjufvar och Ickornar
lefva til en stor del af Mays, eller älska den framför alt
annat. Ju mera nu som folket förökes här i landet, ju
mera Mays blifver ock planterad, | och följakteligen blifver
mera ymnoghet til föda för dessa bägge Creaturen. Härtil
kommer, at bägge desse skade-djuren sällan brukas til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
