Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pensylvanien. Philadelphia. 279
eller en variation deraf, och man understundom råkar
någon, som är tämmeligen stor, så torde sägnen om de
ofanteligen stora djur 1 Norra America med faseligen stora
horn fått sin upprinnelse deraf. Desse Elgar kallas af
Fransoserna uti Canada Original, et namn lånt af Villarna,
och lära desse djur vara samma med det af Duprer be-
skrifna Moose-deer.
Ollaris. — Herr FRANKUN gaf mig et stycke af en
sten, den de uti Nya Ängland bruka at mura masugnar
af, samt hafva vid smidjehärdar; emedan den står så starkt
emot elden. Den var som en blanning af Ollaris och
Asbestus; ty mästa delen var en grå Ollaris, vid kännan-
det mycket fet och hal, samt lät skära och arbeta sig;
men här och der suto uti den som stjernor, eller en As-
bestus fibris e centro radiantibus. Denna sten sades ej
huggas i bärg, utan ligga strödd här och der på marken.
Såpsten kallades af en del Svenska här på orten en
sten, hvilken är utanpå så hal, som tvål, och den de.
utom annan nytta, nog betjena sig af, at uttaga fläckar i
kläder. Han kan kallas Saxum talcosum particulis spa-
taceis | granatisque immixtis. Jag vil nogare beskrifva
honom i et annat verk: dock nämnes nu allenast, at dess
färg är ljusgrå, fast äfven mörkblå fläckar finnas här och
der uti den samma; samt ibland fläckar som stöta på
grönt. Han kännes mycket hal då han handteras, löper
alt i flagor, låter dock någorlunda tälja och säga sig, fast
han icke blifver särdeles slät, utan något gropig. Jag har
sett stora hällar häraf, til en famns längd och mera, samt
bredden proportionerad derefter, tjockleken . gemenligen
1 a 2 qvarter; men jag kan icke döma något visst härom,
emedan jag ej sett stenen der den gräfves up, utan endast,
sedan han blifvit införd til Philadelphia, då han merendels
är sågad. Myckenheten af Talkpartiklarna uti denna sten
förhåller sig til dem af Spath och Granat ungefär, som
30. til 1. Den finnes på många ställen här i landet, som
i Chester county, &v. De Angelske kalla honom Soapstone,
hvadan jag gissar de Svenske tagit sit namn på honom.
Han nyttjas enkannerligen til följande:
p. 399
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
