- Project Runeberg -  Pehr Kalms Resa till Norra Amerika / Andra delen /
282

Author: Pehr Kalm With: Fredrik Elfving, Georg Schauman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

p. 403

282 Pensylvanien. Philadelphia.

spinna af; men huru vida det hade sin grund, lämnade
han derhän. Han förtälde tillika om detta Berg-lin en
rolig Historia: han hade för några år tilbaka fått några
stycken der af: lämnat dem åt en sin Boktryckare-gesäll,
at låta i Pappersqvarnen göra et ark Papper deraf. När
det var färdigt, tog Herr FRrRAsKkun det samma, kastade
det i elden och sade, at det ej skulle kunna brinna up.
Gesällen påstod vederspelet; men han blef förskräkt, när
han såg FRANKLIN sagt sant. Herr FRASKuN uttydde då
för honom hvad slags Papper det var, dock ej så tyde-
ligen. När Herr FrAskun gått bårt, kommo någre af hans
vänner dit, som kände detta papperet. Gesällen mente
nu göra et mirakel för dem, och at sätta dem i största
förundran: han berättar för dem, det han hade et ark
papper så konstigt tilredt, at han kunde kasta det i elden,
utan at det skulle brinna upp. De nekade för ro skul
deremot; men han paåstod, at han hade rätt, och kom det
ändteligen til et vad: medan han lagade til elden, smörgde
de andre oförmärkt flått på hans papper; hvarpå, sedan
Gesällen kastat det 1 elden, började det brinna 1 ljusan
låga. Han blef då helt förvånad, hvilket gjorde, | at de
andre ej kunde hålla sig för löje, och uptäkte ändteligen
för honom hela saken.

Myror. Uti åtskilliga hus här 1 staden var en mycken-
het af små myror, hvilka hade sit tilhåäll så väl ned i

jorden, som 1 hål uti muren. Längden af sjelfva deras

kropp var just en lin. Geom. och til färgen voro de
antingen svarta eller mörkröda. De hade här samma osed,
som på andra orter 1 verlden, nämligen, at de drogo bårt
Såcker, när de kunde komma öfver något. Herr FRANKLIN
sade sig hafva anledning at tro, det desse små kräk på
något sätt måste kunna gifva hvarandra sina tankar eller
åstundan tilkänna, och det för följande orsaker: när någon
enda af dem hittar på något Såcker i skåpet, går hon
strax bårt under golfvet, eller til deras hål, och efter en
liten stund kommer en stor hop, som följas åt, och vandra
rätt åt skåpet der Såkret är, det de börja släpa bårt.
Om en enda af dem råkar en död fluga på golfvet, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:20:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kpresaamer/2/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free