Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
New Jersey. Racoon. 307
Sassafras-trädet fans här växa öfver alt. Jag har
förut p. 270. nämnt et och annat derom; nu vil jag lägga
något til. De Svenske kalla det Saltenbras eller Salssen-
fras, dock är det förra namnet mera 1 bruk. När något
af detta träd lägges på elden, sprakar det som hade en
kastat salt dit. Häraf lärer tvifvelsutan de Svenske for-
merat sit namn på trädet från Sassafras, det de vändt til
Saltenbras eller Salssenfras. Trädet brukades til poster
eller stolpar at sätta i jorden vid plank och gärdesgårdar;
emedan det sades stå länge mot röta i jorden; men eljest
troddes näppeligen något trä vara til, som i öpna luften
och under bar himmel blifver så mycket maskätit som
detta; ty inom en liten tid sades maskarne äta det mäst
alt igenom. De Svenske berättade, at då Villarne fordom
bodde här, brukade de göra sig skålar deraf. När en skär
af trädet, eller dess unga telningar, och sätter dem åt
näsan, gifva de en stark, dock behagelig lukt ifrån sig.
En del taga barken af rötterna, koka den 1 spisöl då de
brygga, hvilket skal blifva deraf mycket hälsosamt. Samma
bark lägges ock bland bränvinet då det distilleras, eller
lägges den i gjordt bränvin, då det likaledes tros blifva
ganska hälsosamt. En gammal Svensk berättade, at hans
moder botat många, som haft Vattusot, med detta trä, i
det hon tagit roten, kokat den i vatten, at decocten blifvit
stark. | Detta hade hon lagt i flaskor, och låtit de sjuke
dricka hvar morgon deraf. Hon brukade tillika, at koppa
deras fötter. Denne mannen försäkrade, at han sett henne
sålunda bota många, som fördes til henne uti lakan. När
någon plats rödjes til åker, lämnas gemenligen desse trän
at stå qvar; emedan de äro löfrike, och gifva om som-
maren en behagelig skugga åt boskapen. Åtskillige af
de Svenska brukade, at med decocten af barken eller
rötterna tvätta och skura de käril, hvari de ville hafva
Cyder, dricka eller bränvin; emedan de derigenom troddes
blifva mycket hälsosammare. Til at fördrifva vägglöss
sades somliga försökt, at låta göra Sängstolparna af Sas-
safras, hvilken med dess starka lukt kunde hindra, at
inga vägglöss ville vistas deri. Detta har ock varit godt
p. 435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
