Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 457
324 New Jersey. Racoon.
Orsakerna til denna sjukdom lärer vara svårt, at
väl utreda: de torde finnas åtskillige, och ej altid ena-
handa. Ibland och merendels lära flere stöta tilhopa.
Utaf Medicis och andra här 1 landet sökte jag nog ut-
spana dem: jag vil derföre anföra hvad de trott vara
vållande dertil.
Somlige mente den bestå i en synnerlig luftens
egenskap i detta landet.
De fläste höllo före, at stillastående och illaluktande
vatten vore bland de förnämsta orsaker. Detta tyckes
med mångfallig förfarenhet besannas; ty de hade här
märkt, at folk, som bo vid morass, eller på sådana orter,
hvarest finnes stillastående eller illa-stinkande vatten, äro
sällan något år frie för Frossan, samt mera fallne, at få
honom, än andre, enkannerligen den tiden på året, som
samma vatten af den starka Solens hetta här i landet
begynner häftigt lukta och osa från sig. Likaledes äro
de ganska mycket underkastade denna sjukdom, som bo
på sådana ställen, der landet är mycket lågländt, och der
salta hafsvatnet kommer at blanda sig vid flod eller högt
vatten, (som här sker par gångor hvart dygn) med det
stilla-stående eller sakta flytande friska vatnet, som på
dylika ställen finnes. När en ovan, om sommaren, kom-
mer at resa på sådana låga ställen, der friskt och salt
vatten blandas tilhopa, måste han ofta hålla för näsan för
den elaka stanken, som upstiger derifrån. Derföre äro de
fläste Invånarena uti Pennsneck och | Salem här i New
Jersey, hvarest landet har nyssnämde beskaffenhet, hvart
år plågade med Frossa, och det långt mera, än på andra
högländtare ställen. Der någon up ifrån landet, der de
ej veta af Frossan, flytter hit ned at bo, kan han nästan
vara helt säker, at på den vanliga tiden få den samma,
sedan får han dragas dermed årligen, så länge han sig
der uppehåller. Sådane kommo dit friske och rödbrusige;
men då de varit der någon tid, miste de sin lifliga färg,
blefvo bleke och sågo ut som lik. Men denna orsak lärer
ock ej allena kunna göra til saken til Frossan; ty jag har
på åtskilliga ställen här i landet sett lågländta platser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
