Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 459
326 New Jersey. RBacoon.
andre, om sommaren här en myckenhet af andra frukter,
som Meloner, Gurkor, Pumpor, Squashes, Mulbär, Applen,
Persiker, Kersbär, med mångfalliga flera, hvilka lära hvar
på sit sätt något bidraga härtil. At Dizeten lärer göra
ganska mycket i denna saken, tyckes vara anledning at
sluta af de utgamlas enhälliga berättelse, nämligen, at
folket här i landet i deras barndom på långt när icke
voro underkastade så många sjukdomar som nu, och at
det var tämmeligen sällsynt, at då se någon sjuk. Lika-
ledes kommo alla gamle Svenske enhälligt derutin|nan
öfverens, at de förste Svenske, som kommo hit i landet,
hunno mäst gemensamt til en hög ålder. Deras barn lefde
ock tämmeligen länge; men dessas barn, eller tredje Ge-
neration med deras afkomlingar, nå aldeles icke i ålder
up emot de första Svenska, och hafva dessutom ej den
starka och beständiga helsa, som de. De förste Svenske
lefde mycket sparsamt. De voro fattige, och hade intet
råd at köpa sig Rum, brännvin eller starka drycker.
Sällan brändes hos dem brännvin; emedan ganska få hade
fört någon brännvins-panna med sig. Godt Öl hade de
dock ibland. De kunde ej göra Cider, som nu så mycket
brukas. Thée, Caffé och Chocolad, som nu, äfven hos
Landtmän, är mäst en hvardags frukost, visste de ej af.
De mästa hade aldrig smakat Saåcker eller Punch. Det
Thée, som nu allmänt brukas, är antingen mycket för-
legadt och odugligt, eller är det så utblandadt med alle-
handa främmande blan, at det näppeligen bör hafva namn
af något ’Thée. Det tyckes derföre ej kunna åstadkomma
alt godt hos dem, som flitigt hålla uti dermed, utom det.
at af den ständiga drickningen både förr och efter mid-
dagarna, och det kokhett, ej annat kan ske, än at inelf-
verna skola blifva nog slappa. Villarne, landets urgamla
invånare, bestyrka äfven til en del, hvad nu är anfördt.
Vid Europeernas första hitkomst hunno de til en alt för
hög ålder. Det säges ej då varit sällsynt, at finna dem,
som varit hundrade år gamla, och deröfver. De lefde då
sparsamt, och visste af ingen annan dryck utom vatten.
Brännevin, Rum, vin, eller andra starcka våtvaror, voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
