Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 464
p. 465
330 New Jersey. Racoon.
ganska sällan få Frossan; och der de då få honom, är
deras läkemedel, at dricka sådant vatten, som kommer ur
källor, hvilka upvälla ur sjelfva Järnmalmen, och smakar
starkt af samma Metall, då de försäkrade, at de visst
blefvo från denna sjukan befriade. Derföre brukade ock
andre, som bodde ej långt från sådana källor, då de |
fingo Frossan, at resa dit, och några gångor eller dagar
dricka af samma vatten, då de merendels sluppo denna
plågan.
Huru Salvia tillika med Citron-saft är befunnit mycket
godt til Frossans häfvande, är förut vid New York omtalt
under den 1 Novemb.
Eljest märktes öfver alt vid denna sjukdom, at det,
som ofta var et visst läkemedel för den ena, gjorde så
godt som ingen verkan hos en annan.
Pleuresie är likaledes en af de sjukdomar, som i
synnerhet äro ganska mycket gängse här på orten. De
Svenske, som här bodde, kalla honom Stick och bränna,
så at när de säja, at någon af dem har Stick och bränna,
eller blifvit död af Stick och bränna, så förstå de altid
denna sjukdom. Åtskillige af de äldsta Svenska här på
orten berättade mig, at de i sin barndom icke vetat mycket
deraf, och än mindre i deras föräldrars barndom; men nu
i denna tiden är han här mycket gängse, så at åtskillige
årligen dö deraf; dock har man märkt det, at somliga år
är den mera skonsam, så at då ej så många deraf angripas
eller dö: åter i andra år bårtryckas hopetals folk deraf.
Dessutom äro somlige orter mera underkastade denna
sjukan, än andre. År 1728. om Hösten grasserade han
grufveligen ned uti Pennsneck (som är en liten Svensk
församling nedan för Racoon närmare mot floden Della-
ware), så at mäst alle utaf de gamla Svenska, hvilka dock
voro ganska många, blefvo utödde och dogo bårt der-
igenom, hvaraf händt, at deras barn, som då voro unge,
men sedan upväxte bland de Ängelska, så förglömt deras
Förfäders språk Svenskan, at ganska få af | dem nu kunna
förstå något deraf. Sedan den tiden har väl mäst hvart
år någon der neder i Pennsneck dödt af Stick och bränna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
