Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI Inledning.
nämnda, obrukade jordstyckena för — en ko, en sugga
och hundra pumpor (s. 58).
Ett ämne som särskildt intresserar KALM — och
äfven hans läsare — är indianerna och deras förhållande
till de europeiska kolonisterna, enkannerligen de svenska.
KALM såg med samma känsla af blygsel som vi tyvärr i
våra dagar ännu måste erfara, huru den europeiska civilisa-
tionen fysiskt och moraliskt neddrager, ja, fördärfvar de
vilda folkslagen. Sjukdomar, som för indianerna tidigare
voro obekanta, t. ex. kopporna, jämte brännvinet, som de
icke heller kände före europeernas ankomst, dödade eller
förstörde dem — i synnerhet brännvinet, menar KALM.
Sedan de fått smaken på denna drycken eller liqueuren,
hafva de varit likasom förkjusade efter densamma. Näppe-
ligen lärer någon människa hafva högre begärelse till
något än den en indian har till brännvin. Jag har hört
dem själfva säga, att det är en efterlängtad och hederlig
död att supa sig ihjäl af brännvin” (s. 41).
Någon aktning för indianernas hedniska religion före-
fanns naturligtvis icke hos de kristna kolonisterna. 1 detta
afseende är upplysande hvad KALM förtäljer om en svensk
och en indian, hvilka på en vandring råkat en ,rödspräklot”
orm, som indianen förklarat vara helig; svensken dödade
ormen »,midt för villens ögon" med motivet: »efter du
tror på honom, så måste jag nödvändigt slå ihjäl honom".
Ej under då att indianerna saknade sinne för den kristna
religionen och gudstjänsten. Den anekdot KALM berättar
om en indians besök i Racoons svenska kyrka är karak-
teristisk: indianen stod och såg och hörde på en stund,
och så sade han: »hå, mycket tal och prat, men intet
brännvin eller cider" (s. 54). Och än mer belysande är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
