Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-—J
Nya Jersey. Racoon.
Botten och bräddarna äro ofta öfver en tum tjocke.
Ehuru de ej visste hvad järn, stål, eller annan metall
var, hafva de dock hel behändigt utgröpt och likasom
utsvarfvat dessa tälgstens grytor.
Indianernas forna Tobaks-pipor äro äfven dels af ler,
dels af tälgstens och serpentinstens arter. Det första slaget
har ungefär den skapnad, som våra Tobaks-pipor, fast
mycket gröfre och ej så nätt arbetade: skaftet är tjockt
och stackot, näppeligen öfver en tums längd, ibland dock
til den längd som et finger. Til färgen se de ut som
våra Tobaks-pipor, då de blifvit länge brukade. Deras
tälgstens-pipor bestå af samma tälgstens arter, som deras
grytor. Somlige af dem äro tämeligen nätt utarbetade,
ehuru de hade hvarken järn eller stål. Men utom före-
nämde sten-slag, hvaraf de gjordt sina Tobaks-pipor, finnes
än en annan art af pipor, hel konstigt utarbetade at en
fin röd tälgsten eller serpentin-marmor-art: desse äro
mycket rare, och brukas sällan af andra, än af Indianernas
Konungar. Denna fina röda stenarten är likaledes mycket
rar, och finnes endast i de Villars land, som kallas Aiouez,
belägit på andra sidan Micissipi, som Pater CHARLEVoIx
skrifver 1 sin Journal Historique d’un Voyage de V Amer.
T. V. p. m. 311. och dess 13:de bref. Indianerne sjelfve
hålla gemenligen en pipa af denna sten-art så dyr och af
det värde, som et lika stort stycke silfver, ja ofta än
dyrare. Af denna fina stenart bestå ock nästan altid deras
af Fransoserna så kallade Calumet de paix, eller Frids-
pipa, som de vid sina Frids-slut och alliancer betjäna sig
af, | och hvilka omtalas af nästan alla, som skrifvit om
dessa folkslag; hvarom äfven framdeles, vil GUD, på sit
ställe omständeligen skal handlas.
Til Fisk-krokar brukade de krokar af ben, samt fogel-
klor. Utgamle Svenske sade, at i deras barndom var en
myckenhet Indianer här i nya Sveriget, hvilka uti floden
Dellaware med nyssnämde krokar fångade fisk.
De förskaffade sig Eld därmedelst, at de ständigt
vredo ändan af et hårdt trä på et annat, som var blött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
