Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 18
16 Nya Jersey. Racoon.
vanlig tjocklek. På detta sättet kunna de af et trä få en
stor myckenhet gärdsel. Åtskillige gamle härstädes be-
rättade, at då de Svenske i forna tider först kommo hit,
hafva de uprest sådana gärdesgårdar, som öfver alt äro
brukelige i Sverige, med stafrar och gärdsel; men efter
nagra få ärs förlopp nödgades de afstå med de samma;
emedan de icke härdade ut med, at hålla dem vid magt;
ty en mångfaldig förfarenhet lärde dem, hvilket ock ännn
dageligen finnes, at när de satte ned en stör 1 jorden,
stod den näppeligen öfver 4 til 6 ar, innan alt det samma,
som af stafvern stod i jorden, var aldeles bårtrutnadt:
men det förnämsta var, at de icke kunde fa här nagra
varaktiga vidjor. De gjorde sig väl vidjor af Hickery,
hvilket är et af de segaste trän, som kan gifvas, samt al
hvit Ek: men när par ar gatt förbi, voro desse vidjor sa
genom |[rutnade, at gärdesgarden af sig sjelf föll sönder;
hvarföre de aldeles måste aflägga slika gärdesgardar. At-
skillige, som ifrån Sverige 1 senare tider hitkommit, hafva
gjort nya försök, at upsätta gärdesgårdar med stafrar och
vidjor; men lika fruktlöst, som de förre, sa at det saledes
ej här gar an, at bruka Svenska gärdesgardar. Ofvan-
nämde Wonrmfences eller krok-gärdesgårdar, äro därföre
här bland de tjänligaste, hälst som man af de trän här
växa, ej kan fa sadana störar at sätta i jorden, som kunna
mot förrutnelse härda ut öfver +, 6 eller högst $ ar, innan
nya maste sättas i stället. Gärdslet här på orten är dess-
utom af sig sjelft mycket tungt, at störar och stolpar
hafva svart at bära det up, hiälst da starka stormar stöta
til. hvilka äro nog gängse här i landet. Härtil kommer,
at desse gärdesgardar äro snart upsatte. Mångfaldig för-
farenhet har vist, at en sadan gärdesgard, antingen af
hvit Ek eller Uastanie-trä, sällan kan stå öfver 10 eller
12 år, innan gärdslet blifver sa genomrutit, at det ej
mera kan brukas til annat, än bränsle; och om gärdslet
är af något annat trä, kan hägnaden ej stå til förenämde
tid; sällan då öfver 6 eller 8 ar. När en nu besinnar, at
desse Wormfences ga i krok, och säledes taga langt mera
gärdsel. än om de ginge ända fram: at de stå sa kart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
