Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Nya Jersey. Racoon.
i bringan bör vara en smutsig röd eller rödbrun: Tibize
& pedes böra vara kolsvarta (all den blå färgen bör vara
nog högre, lifligare och hel glänsande) näfvet helt svart.
Vi hafve, så mycket mig bekant är, ingen fogel i Sverige,
som hafver en så hög skinande blå färg, som denna.
Nötskrikan kan hafva någon enda dylik fjäder; men ej
så öfveralt. Dess föda är ej allenast Insecter, utan äfven
frön af vegetabilier: de komma därföre om vintertiden,
då inga Insecter mera äro framme, til gårdarna, at söka
sin föda af höfrö och andra små frön. Af Herr Archiatern !
och Riddaren Lissrvs kallas han JMotacilla (sealis) supra
cerulea, subtus tota rubra. Syst. nat. T. I. p. 197. Jag
har i nun Rese-Journal kallat den Jotucillu eorulea nitidu:
pectore ruffo; ventre albo. Han finnes ock med lifliga
färgor aftagen uti Herr KEowasaros Natur. Hist. of Birds
Tab. 24. pag. 24.
Röd fogel är en annan liten fogel, som här sa kallas
af de Svenska, och af de Ängelska Red Bird. De prala
med en skön hög-röd färg, och finnas likaledes här hela året
qvare. Herr CaesbBy har äfven med lifliga färgor och i
naturel storlek aftagit honom uti första Tomen af sin Nu-
tural History of Carolina "Tab. 38. hvarest han p. 38. kallar
honom: Coccothruustes rubra. Han är en bland de foglar.
som äro skadelige för Bi: emedan han passar pa Bien,
och äter dem up. Jag födde en hane af dessa i 5 mana-
ders tid ini bur. Han at bade Mays och Bohvete, (annat
försökte jag icke att gifva honom): med sin sång lackade
han andra af sit slägte til gården, och sedan vi lagt Mays-
korn på marken nedanför fönstret, däri den fångna satt.
kommo de andre dageligen dit, at få sig mat. Det var
då ej svårt för oss, at med giller fånga flera. Somlige,
tvifvelsutan gamla, sa af hanar som honor, sörgde sig
ihjäl, sedan vi satt dem i bur; men de som blefvo tame,
begynte at sjunga, och det förträffeligen väl; liknade med
sina slag ganska mycket en HEuropeisk Näktergal. För
deras ljufliga sang skul. öfversändes de mycket i burar
til Ängland. De äro ganska starka i sin näbb, sa at da
de fa i ens hand, kunna de så njupa til, at bloden går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>