Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Racoon.
Den 6 April.
Sanguinaria, som här kallades Blod-rötter; emedan
roten är stor och röd, samt sönderskuren ser ut inuti, som
en Rödbeta, och £prigea, som af somliga kallades krypande
Ground-Laurel, hade nu börjat blomma. Den förra växte
i utvald svartmylla: den senare på magra ställen.
Laurus estivalis, som kallades Spice wood, började
p. 78 ock vid denna tiden at blomma: löfven | voro ej ännu
framme: den älskade våtländta ställen i skogar.
Den 9 April.
Vilsk Hampa kallades af de Svenska en ört, som
växte allmänt pa gamla akrar. skogsbackar och högländta
skogsängar. Af Botanicis heter hon Apocynum canna-
binum, se Linn, spec. 213. Hon har fått sit namn däraf,
at Villarne bade fordom och ännu bruka henne mäst til
samma, hvartil vi betjänte oss af hampa: ty stjelken är
togig, och låter lätt bereda sig. I forna tider, då Villarne
voro här i Pensylvanien och Nya Jersey, gjorde de rep
häraf, hvilka de Svenske köpte, at bland annat äfven
bruka til tömmor och nät. Desse rep voro starkare, och
höllo i vatten längre ut, än de, som voro gjorde af ordinair
Hampa. De fingo da gemenligen af Villarna 5 famnar
sådana rep för en kaka bröd. Åtskillige af Europeerne
köpa ännu i denna dag gerna sadana rep af Villarna för
deras varaktighet skul. Både fordom och ännu tilverka
Villarne äfven andra arbeten häraf, som större och mindre
pasor, pungar, kambfoder, sina täcken m. m. Pa mina
resor genom Iroquoirnas land, sag jag, at Vilskorne flitigt
spunno och arbetade henna. De brukade inga spanrackar
därtil, utan «de snodde på bara låren tra och snören däraf,
dem de färgade röda, gula, eller svarta, o. s. v. och til-
verkade sedan nog konstigt sina arbeten däraf. Örten
upväxer år ifrån år af samma rot, och behöfver altsa ej
arligen sås; utur rot och stjelk på den färska örten flyter
en hvit saft, lik mjölk, som dock är half-förgiftig. Vil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
