Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 130
p. 131
102 Nya Jersey. Racoon.
"det utan gödning kan bära säd; men då det är så ut-
märgladt, at det ej förmår framskaffa mera, lägga de det
til betesmark, och uptaga et annat ställe, som står med
en gammal skog öfverväxt, hvilken från urminnes tider
aldrig varit ofredad af eld eller yxa. Detta gör ock, at
åkerbruket och dess vetenskap är här så ringa, at man
däri på flera dagars resor kan lära så godt som ingen
ting, så hos Ängelsmän, som hos Svenskar, Tyskar, Hol-
ländare och Fransoser, om ej det, at man af | deras grofva
fel och ringa omtanka för framtiden, kan få dageligen en
rik anledning, at göra hvarjehanda reflexioner, och beflita
sig, at af andras skada blifva vis. Med et ord: åker, äng,
skog, boskap m. m. handteras här mäst öfveralt med lika
vårdslöshet, så at den eljest i dessa hushallsgrenar sa vida
och längt komna Ängelska Nationen ej tyckes här kunna
kännas igen. Näppeligen kunne vi i Sverige och Finland
med mera fiendtligt sinne handtera den dyrbara skogen,
än här sker: de se endast på närvarande vinst, och dröma
ej en gang om framtiden. Boskapen utmattas dageligen
och aftager 1 godhet och storlek för hunger och svält,
som ofta förut anfördt är. Jag såg dock på mina resor
här 1 landet flera arter af de utvaldaste ört- och gräs-
slag, dem Hästar och Kor fram för andra utvalde, hvilka
ej allenast växte här vildt, utan åtskillige af dem växte
frodigt pa torra och magra platser, där inga andra växter
kunde trifvas; men hoglöshet, okunnoghet och djupt mörker
i Natural-Historien, hvilken vetenskap mange här, som pa
andra orter i verlden, ansågo för den största fåfänga och
halftokota människors tids-spillan, gjorde, at de ej visste
använda dem sig til nytta. Jag är viss därpå, och bygger
min visshet på oryggeliga grunder i Natural-Historien, at
jag genom dessa varit i stand på få års tid, at göra den
aldramagraste och torraste mark, där en Ko förut ej kunnat
framfödas, til den fetaste och mäst bärande äng och betes-
mark, hvaräst stora boskaps-hjordar skola funnit öfver-
flödigt föda och blifvit smällfeta. Jag tilstår, at desse
gagneliga växter ej funnos på et ställe, eller på hvars
och ens Landtmans | ägor; men den, som hade liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
