Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fort St. Frederic. 189
vi sägo, at de haft natt-qvarter, til dess de kommit inom
Ängelska gränsen, hvaräst de ute på akren rakat en man
med sin son, som där höllo på at skära. Pa denna man-
nen stulo de sig sa när, at han ej visste det ringaste af.
innan de med en kula måttade honom så, at han föll död
på stället. Detta skedde vid samma by, där de Ängelske
par ar förut ihjälskutit brodren til en af dessa Villar, som
då voro utgångne på partie mot de Ängelska. De skuro
nu efter deras vana af denna dödade mannen hufvud-
skälen, den de togo jämte de kläder han haft på sig.
tillika med förenämde hans son. en gåsse om 9 ars alder,
och vände sa tilbaka til Canada. Så snart de kommo pa
en Ängelsk mil nära til Fort St. Frederic, hade de hängt
den ihjälslagnas hufvud-skål på ändan af en stång i fram-
stammen, och ropade hela vägen där de kommo, til et
tecken, at de hade fått seger, och efter önskan väl för-
rättat deras resa. De voro, som vanligt, endast klädde i
en skjorta: men nu hade äfven somlige af dem satt pa
sig den dödades kläder, den ene hans råck, den andre
hans byxor, den tredje hans hatt, och sa vidare: i ansigtet
hade mäst alla målat sig röda med Cinober. jämte det de
ock öfverstrukit axlarna på sina skjortor därmed; och i
öronen bar mästa delen ganska sto|ra ringar, som tycktes
vara nog hinderlige för dem; emedan de för ringarnas
storlek ofta nödgades hälla i dem, da de sprungo eller
hade nagot at göra, som fordrade mycken rörelse. Som-
lige hade bälten omkring sig af Skallerorms skinn med
skallrorna på ändan. Den ihjälslagnas Son, som nu fölgde
dem, hade icke mera på sig, än skjorta, byxor och myssa:
de hade äfven suddat hans skjorta öfver axlarna fullt
med Cinober. När de kommo til lands, höllo de stången,
hvarpå hufvudskålen var fastsatt, uti handen, och vid ut-
gående ur båten dansade därmed omkring stranden, och
söngo tillika. Deras afsigt med gåssen var, at föra honom
hem med sig dit de bodde, upfostra honom där, taga
honom i deras ihjälslagna broders ställe, gifta honom
framdeles med någon af deras anhöriga, at han måtte
blifva et kött och ben med dem. Ehuru de nu gjordt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
