Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 Fort St. Frederic.
Cochleis, och andra sådana. De Petrificata, som i syn-
nerhet finnes häruti, äro desse:
Petrefactum Conche striate Pectinites. Af denna fin-
nes här det mästa. Där råkas ibland stora hällar, som ej
äro annat än en hopgyttring däraf. Större delen af dessa
Conehe äro bara sma, sällan nagon, som går öfver 1!/,
tums längd. Mästadelen äro endast en tum långa. Där
finnes 2:ne slags petrefacta, Det ena visar allestäds pa
och uti stenen impressioner af superficie convexa & con-
cava af Musslan; men ej det ringaste tecken til skal, utan
bara impressioner. Det andra visar sjelfva skalet sitta
qvar uti stenen, sa at det helt tydeligen kan skönjas sa-
som ljust, ifran sjelfva bärget, som är svart. Af bägge
desse slagen finnes ganska mycket uti stenen; dock sy-
nes mpressionerne vara flera. Somlige äro ganska mycket
convexa, I synnerhet midt på, at det står som en bula ut.
Andre äro midt pa lika som intryckte. De fläste på van-
ligt sätt utanpa convexwe, Striw gu alltid longitudinaliter.
eller fran basi sen centro ad apicem seu marginem.
Petrefactum Cochleeé Cornu Ammonis dicte. Af denna
voro här atskillige, dock ej at förlikna mot myckenheten
al nästföregaende. Äfven träffades desse, både med och
utan skal; dock voro cj alla desse Cornua ammonis, utan
atskillige voro petrificationer af andra Cochleis. Åtskillige
af dessa Cornua ammonis voro ganska store, at jag ej
mins mig sedt dess like. Diametern pa somliga öfver en
Svensk aln.
» 255 Coraller af flera slag inväxte uti stenar, kunde helt
tydeligen ses och skiljas fran stenen. Nomlige voro at
Lithophyton Iiänneei. eller en Corallium ramosum album:
andre fast rare, voro af Madrepora Linneel.
Stenbållar får jag kalla en art främmande sten, hvaral
var fullt uti hällebärgen somligstäds. De voro hemisphie-
riske, superficie convexa, så at hela hemispheren stod
merendels ofvanför hällen, men basis satt intryckt och
fast uti bärget. De bestå af bara parallelt gående Fibrer.
hvilka komma från basis och som från et centrum, och
gå ut til superficies på ballen. Färgen af fibrerne grå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
