Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Fort St. Frederic.
utblandad med den röda, men längre ned blef helt hvit.
Denna var af en tvärhands tjocklek, eller mera, hade runda
korn, at den liknade aldeles en Pärlesand. Under den
emottog en ljusgrå kantig Quartzsand. På et och annat
ställe låg öfverst den Granat-färgade sanden, och näst
därunder den ljusgrå kantiga, utan at något korn kunde
märkas hvarken at den svarta, eller Pärlesanden.
Hvadan denne svarta eller mörkbla sanden kommmer,
kan jag ej säga: ty de hade sig ej bekant nagra järn-
malmer här i nägden; dock töra de väl finnas här, eme-
dan järn-malm är nog allmän på andra ställen i Canada;
och denne svarta eller mörkblå fina sanden finnes lika-
ledes mäst pa alla Sjö- och Floders-stränder i Canada:
fast ej sa allmänt. Den röda eller granat-färgade sanden
hade sina mödrar eller slägtingar här i nägden; ty ehuru
de fasta bärgen och klipporna ej hyste i sig några gra-
nater härvid Fort St. Frederic: så funnos dock vid strän-
derna större och smärre stenar af en främmande art, al-
deles skilda från stenslaget i bärgen och klipporna, som
hade uti sig ganska fullt med granat-korn, så at när en
stötte dem litet sönder, och lade bredevid denna sanden,
syntes sa godt som ingen skilnad; och längre til Norr i
Canada, eller nedanför Qvebec, hysa sjelfva fasta bärgen
1 sig en ganska stor myckenhet af granater. Denna granat-
färgade sanden är äfven där mycket allmän pa stränderna
af Laurentii Flod. De atskillige andre rön och anmärk-
ningar jag här gjorde vid hvarjehanda bärgarter, lemnar
detta Svenska arbetet mig ej frihet at införa, emedan fa
Läsare torde hafva smak för sadant.
Apocynum foliis androsemi (se Linn. Spec. pl 213.)
växte 1 ymnoghet på skogsbackar, och hade nu hela tiden
stätt som bäst i blomma. Fransoserne kallade hänne
Herbe i Lapuce. När en skär eller rifver af stjälken, rin-
ner ur den samma en hvit saft, lik mjölk. Fransoserne
tilägnade denna ört öfveralt samma egenskaper, som det
så kal|lade förgiftiga Trädet eller Rhus vernixz, hafver i
de Ängelska Colonier, hvarom är utförligen handladt i
denna Resas Tom. 2. p. 211 och följ. nämligen, at denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
