Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 Fort St. Jean.
ändan hväste stolpar eller stockar tätt vid hvarandra af
Thuya, hvilket hölts här vara det bästa trä, at emotsta
röta i Jorden, vida vägnar bättre än Furu. Nedtil stodo
desse Pallisader dubbla, den ena raden innan för den
andra. För Soldaterne var inuti Fästningen rundt om-
kring vid Pallisaderna bygde breda broar, til mer än en
famns högd, med ledstänger, på hvilka broar Soldaterne
kunde stå, och med deras hand-gevär genom hälen skjuta
och afvärja fienden, utan at sjelfve hafva någon synner-
lig skada af dess skott. Nästledit år 1748 vid slutet af
kriget, då Fästningen blef färdig, låg här par hundrade
män 1 guarnison; men nu i fridstider endast en Commen-
dant, en Proviant-mästare, en Bagare och 6 Soldater, allena
at se efter Fästningen och husen, samt hafva upseende
öfver den hitförde provianten. Commendanten, som nu var
här, hette Chevalier DB GAxsEs, en ganska behagelig man.
och Svager åt Monsieur DE Lovistanan, som var Commen-
dant på St. Frederic. Bandet omkring denna Fästning
på ömse sidor om Floden var fett och af en god Jord-
mon: dock iännu oupodladt; men det sades, at folk med
det första skulle komma hit, at bebo det samma.
Marengoins kallades Myggor eller Krankar af Fran-
soserna här på orten, och öfver alt i Canada. | Et namn
som de sades lånt af Villarna. Af dessa Marengoins voro
alla skogar häromkring Fort St. Jean sa fulle, at samma
Fästning rättare bordt heta Fort de Marengoins. Det som
mycket bidrog til deras alstring var, at landet var mora-
sigt och lågländt, samt fullt med skog. När skogen en
gang blir bårthuggen, vattnet afledt och landet upodladt.
sa förminskas oeh försvinna väl desse sa lätt här, som
sådant skedt på andra dylika ställen förut.
Skaller-ormar berättades af alla ej skola någorstäds
finnas på denna kanten, ej eller längre åt Norr, hvarken
vid Montreal eller Quebec; utan bärgen omkring Fort St.
Frederic sades vara den ort längst åt Norr på denna trak-
ten, där de blifvit sedde. Af alla de ormar, som Norr
om «denna orten här i Canada finnas, sades ingen vara sa
förgiftig, at en människa af dess bett skulle taga nagon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
