Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quebec. 255
sidan ligga åter bara hårda bärg, så at staden salunda |
synes vara tämmeligen väl befäst så af natur som med konst.
Quebec är funderad af en dess förra Gouverneur
SamuveL DE CHnenaIs År 1608. Historien lärer oss, at det
gick nog långsamt med dess tilväxt. År 1629 vid slutet
af Julii månad blef han intagen af Ängelsmännerna Lours
och Tuomas Kereck med accord, och dem uplämnad af nyss-
nämde DE Cuanmpnain. Det var då en sådan brist på alt
lifs uppehälle i Canada och Quebec vid Ängländarnas an-
komst, at de ansåg dem mera för landets frälsare än fien-
der. Förenämde KercrKs voro bröder med Ängelska Ami-
ralen Davip KerckK, hvilken låg med sin flotta litet längre
ned. År 1632 blef staden Quebec tillika med Canada
genom friden åter lämnad tilbaka til de Franska. Det är
ganska märkvärdigt, hvad Historien gifver oss vid handen
härom, nämligen, at sedan de Ängelske intagit Canada,
voro de i Frankrike i tvifvelsmal, om de skulle värda sig
så mycket, at begära Canada tilbaka af de Ängelska eller
ej. En del, ja de mäste, sade, at det vore onödigt, at
begära det tilbaka, af orsak, at landet är kallt: at inkom-
sterne af landet ej spisade mot utgifterna: at Frankrike
ej kunde utan skada begynna besätta et så vidsträckt land
med inbyggare, aldenstund det därigenom skulle utblotta
sig sjelft; hvarpå Spanien togs til exempel. Det vore
bättre behålla folket qvar i Frankrike, drifva dem til alla
handa-slögder och Manufacturer, hvarigenom «de andre
Europeer, som hade Colonier i America, kunde nödgas at
komma med sina varor til Franska hamnar, och där | af-
hämta Franska slögder. Men de, som tänkte litet längre,
viste, at Climatet ej var så oblidt: at orsaken til utgifterne
voro Compagniets egit fel, som ej handhade landet som
sig borde: at de ej skulle sända en myckenhet folk dit
på en gang, utan smaningom och litet i sänder, så at det
ej skulle märkas i Frankrike: at Frankriket i framtiden
skulle genom detta landet blifva mägtigt; ty folket blefve
mera vane vid Seglation. Sill- Torsk- och Hval-fiskeri,
samt Skälfänge, och sålunda skulle detta landet på visst
sätt blifva en Schole för Sjömän. De anförde vidare de
p- 330
p. 331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
