Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 369
284 Imellan Quebec och Lorette.
Den 12 Augusti.
Efter middagen begaf jag mig tillika med min be-
tjent Jungström utom staden, at blifva ute på landet i
par dagar, til at desto bättre få se, hvad örter här i sko-
garna funnos, och huru det såg ut ute på landet. At vi
måtte desto bättre komma fort, hade General Gouverneu-
ren Marquis La Gacissosiere sändt efter en af Villarna i
Lorette, som skulle följa oss, och visa oss vägen, samt
nämna för oss hvartil Villarne bruka de örter, som här
växa vildt. Denne var en född Ängelsman; men hade
för 30 år tilbaka blifvit til fånga tagen af Villarna från
Lorette, då han ännu van en gåsse, och af dem uptagen
för barn 1 stället för någon af deras anhörige, som blifvit
dödad af fienden. Han hade alt sedan den tiden | stän-
digt varit hos dem, antagit den Catholska läran, gift sig
med en Vilska i samma by, klädde sig nu som de andre
Villar, och kunde väl tala Ängelska och Fransyska, utom
flere slags Vilska språk. Til närmare uplysning i hvad
nu sagt är, vil jag endast här kårteligen nämna, at Vil-
larnas sed i Norra America gemenligen är, at uptaga för
barn de fångar de fa i krig, 1 stället för någon af deras
anhöriga de misst, då fången får samma förmoner, som
den döde haft, och anses nu som närmaste blodsförvandt.
I krigen imellan Fransoserna och Ängelsmännerna här i
landet hafva de Villar. som äro Fransosernas alierade,
tagit många fångar i de Ängelska Nybyggen af bägge
könen, dem «de sedan uptagit för sina barn, och gift med
Villar och Vilskor i deras egna byar. Häraf sker, at Vilska
bloden här i Canada nu för tiden är mycket utblandad
med Europeisk, så at en stor del af de Villar, som nu
lefva, föra til en del sin första uprinnelse från Europa.
Det är ock märkvärdigt, at största delen af de Europeiske
fangar, som de sålunda genom krig tagit och införlifvat
bland sig, i synnerhet om de varit unge då de fått dem,
aldrig sedan velat ga tilbaka hem til sin födelse-ort, fast
deras föräldrar och andre närmaste anhörige varit hos
dem, och sökt förma dem därtil, och det äfven stått i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
