Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quebec. 307
en särskildt tolk för dem. Anies voro det tredje slags
Villar, som här infunno sig. Af dessa hade, som de Än-
gelskas Allierade, i sista kriget 50 stycken gatt ut på et
partie at plundra vid Montreal; men Fransoserne, som
därom fått spaning, lade sig i försåt, och skuto i de första
skatten 44 stycken ned af dem, så at endast de +, som i
dag voro här närvarande, och 2, som nu voro sjuke, blefvo
qvar vid lifvet. Til växten voro de store som Hurons,
hvars språk de talade: Hurons syntes mera langlagde,
och Anies mera trinde uti ansigtet. Desse Anies hade
någon grym upsyn: deras klädedrägt och annat var samma,
som de andra Villars; men bak i nacken hade de fäst fast
1 håret et aflångt och rundaktigt stycke af Tenn. En at
dem hade ock fäst fast i håret midt öfver hufvudet en
blomma af Ståckrosor, den han fått från någon Kryddgård,
hvaräst de nu som bäst blommade. Mäst en och hvar af
dessa Villar hade sin ’Tobakspipa med sig, gjord af grå
kalksten och sedan svärtad, samt et långt träskaft därvid.
Här voro inga qvinfolk, utan endast manfolk. När General
Gouverneuren kom in och satte sig, at tala med dem,
satte Mickmacks sig ned på gålfvet i salen, som våra
Lappar; men de andre Villarne satte sig pa stolar.
Boktryckeri fans icke här i Canada, ej eller | har
något blifvit här uprättadt, utan alle Böcker kommo från
Frankrike; och alla Förordningar, som här utgofvos, voro
skrefne, ända til sjelfva penningarna i landet. Orsaken,
hvarföre icke Boktryckeri blifvit här inrättadt, föregafs
vara, at därigenom vans den nytta, det inga farliga böcker
och skrifter, hvarken mot Religion, Regering eller goda
seder blefvo tryckte och utspridde bland folket; likasom
sådant ej kunde ske genom skrifning; men rätta orsaken
lärer vara, dels at man ej ännu hunnit komma så långt,
emedan landet och invånarne härtils varit fattige, så at
en Boktryckare ej kunnat här hafva tilräckelig afsättning
på sina böcker til nödig utkomst; dels at Frankriket äfven
matte hafva denna förtjenst.
Måltiderne voro här i mycket skilde från det, som
brukades i de Ängelska Provincerne: orsaken därtil lärer
p. 400
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
