Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 431
330 Baye S. Paul.
den gröna stenen stöttes sönder til pulver, och det samma
slogs på en eldskåfvel gjord hel glödande och röd, bran
det med en blå laga, och sade somlige sig känna, at det
då osade svafvel, fast jag ej kunde märka det, ehuru fin
lukt jag annars hafver. Då denna gröna stenen blifvit
genomröd och glödande, misste han sin gröna färg och
blef hvitaktig; men gäste ändock ej med skedvatten. Mera
svafvelkies, än förut omnämt är, fans ej i dessa ådror.
Svafvel-källorne (om jag sa får kalla dem) voro be-
lägne ned vid bärgsfoten. där förenämde Silfver- eller
Blymalm fans. Här upvällade åtskilliga ådror, hvilkas
vatten sedan stötte tilhopa, och gjorde en liten rinnande
bäck. Vattnet i dessa ådror eller källsåg hade på sig en
snöhvit binna. och lämnade pa alla ställen, där det rann
fram, en hvit mjölig materia, som fäste sig pa trä och
annat, som lag 1i rännilen. Togs detta mjöl i handen,
luktade det starkt svafvel. Om trän, som i rännilen blifvit
öfverdragne med denna materia, torkades, och sedan lades
i elden, brunno de med en bla låga, och osade ganska
starkt svafvel, men intet annat. Med Galäpplen ändrades
vattnet icke. Det ändrade ej eller färgen på blatt papper,
som «doppades där. Med tval laddrades vattnet ej stort.
Da Silfver lades däri, blef det efter en liten stund mycket
mörkt och svart. Då en knif sattes däri; och | lämnades
där 2 eller 3 timar, var bladet, da han togs up. helt svart,
nästan som hade bläck runnit däröfver. Eljest hade det
en obehagelig smak. Vid rägnväder sades det lukta ganska
starkt och illa. En myckenhet döda Gräshoppor låg nu
däri. Invanarne brukade det mot klåda och skabb.
Efter middagen besago vi en annan ådra utropad
för Silfvermalm, Den lag ungefär en fjerdedels väg NO
om Baye S. Paul vid en udde, som kallas Cap au Corbeau
ned vid sjelfva stranden af Laurentii flod. Bärget, hvari
desse ådror gingo, bestod af et Saxum, som ihopsattes af
en blek på rödt stötande fält-spat, en fin svart skimmer,
en ljus-aktig kalksten, violetta eller Granatlika quartzkorn
och en vattenfärgad quartz. Ibland utgjorde den på rödt
stötande fältspaten det mästa. Den låg i hela ränder af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
