Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sault av Recollet. 393
Indianerna och andra vid vissa tilfällen. Invånarena i
Canada betala ännu så godt som intet til Konungen; dock
gjordes här någon början år 1748, nämligen, at de sedan
den tiden måste betala 3 pro Cent för alt, hvad som från
Frankrike blefve af handlande hitfört at försäljas. Äfven
måste de från besagde tid betala til Kronan et visst för
alt af skinnvaror, som föras härifrån til Frankrike; men
för det, som föres härifrån til någon af Franska Colonierne,
eller därifrån hit, betales intet. Från alla | Franska orter
och Colonier sades handlande hafva frihet at sända sina
skepp med varor hit, och likaledes hade köpmännerne i
Quebec frihet, at föra sina varor til hvad ort i Frankrike
och hvad Fransk Colonie de ville; men gemenligen hafva
köpmännerna i Quebec få skepp, emedan folket här i lan-
det är ganska dyrlegt, hvarföre de handlande i Frankrike
sjelfve sända sina varor hit. De Städer i Frankrike, från
hvilka i synnerhet drifves handel på Canada, äro Rochelle
och Bourdeaux förnämligast; men ock från Marseille, Nantes,
Havre de Grace, S:t Malo, och andra. Konungens skepp,
som hvart år föra hit varor och annat, komma antingen
från Brest eller Rochefort. De Handlande i Quebec sända
dock sjelfva något skepp med mjöl, hvete, ärter, trä-
varor etc. til Franska öarna 1 Vestindien. Murarna omkring
Montreal blefvo ungefär vid år 1738 bygde på Konungens
kostnad; men med det förbehåll, at staden skal småningom
sjelf betala til Konungen hvad de kostat: nu betalte staden
årligen därpå 6000 Livres til Kronan, hvaraf Prästerna i
Staden betalte 2000 Livres, och de öfriga gåfvos af de
andre invånare. Uti Quebec har Konungen på egen kost-
nad låtit updraga murarna, och icke betungat invånarena
därmed, emedan de dessutom hafva tull sig pålagd. Bäfver-
handeln hörer allena Indianska Compagniet i Frankrike
til, och får ingen annan, än deras betjenter, här idka den
samma; men med andre skinnvaror har en och hvar frihet
at drifva handel. Up i landet äro åtskillige orter hos
Villarna, där Fransoserna hafva sina nederlags platser för
sina varor, hvilka orter här kallas les Postes. Konun|gen
håller gemenligen inga andra Fästningar i Canada, än
p. 514
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
