- Project Runeberg -  Andra djungelboken /
68

(1915) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Tom Wilson With: David Ljungdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BEGRAVNINGSENTREPRENÖRERNA.

När du kallar Tabaqui >Min Broder!» och hyenan bjuder till supén,
då må du sluta fred med Jacala — matvraket på fyra ben.

Respekt för den Gamle!

Det var en tjock röst, en grötig röst, som skulle ha kom-
mit er att rysa — en röst, som lät som när någonting mjukt
och segt brytes i tu. Det låg en darrning i rösten, en krax-
ning och en gnällning.

»>Respekt för den Gamle! O, kamrater vid Floden — respekt
för den Gamle!»

Ingenting kunde skönjas på den breda flodfåran utom
en liten flotta av råsegelsriggade, med träbultar hop-
fogade pråmar, lastade med byggnadssten, som sköto
fram under järnvägsbron och drevo utför strömmen. De
lade ned sina klumpiga roder för att gå klara för sand-
banken, som hade bildats genom vattnets sköljning mot
bropelarna, och när de passerade tre i bredd, började åter
den rysliga rösten:

»0, Flodens Braminer — respekt för den gamle och svage!»

En pråmkarl vände sig, där han satt på relingen, hötte
med handen och sade någonting, som inte lät som en väl-
signelse, och pråmarna fortsatte sin knakande gång i
skymningen. Den breda indiska floden, som mera lik-
nade en kedja av små sjöar än en ström, låg blank som
en spegel, i mittfåran avspeglande den rödgula himmeln,
men glittrade med fläckar av guld och mörk purpur nära
och under de låga stränderna. Små åar runno ut i floden
under den våta årstiden, men nu hängde deras mynningar
över vattenlinjen. På vänstra stranden, nästan under
järnvägsbron, stod en av lera och tegel och halm och
stickor uppförd by, vars huvudgata, full av boskap, som
drevs hem till sina fållor, gick rakt ned till floden och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:21:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kr2djungel/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free