Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Ankusen flög gnistrande och försvann med spetsen nedåt
bland träden hundra fot därifrån.
»Nu är min hand fri från Döden>, sade Mowgli och gned
händerna med ren, fuktig jord. >»>Thuu sade, att döden
skulle följa mig. Han är gammal och vit och tokig.»
»Vit eller svart, död eller liv, nu tänker jag sova, Lille
Bror. Jag kan inte jaga nätterna i ända och tjuta dagen
lång, som somligt folk kan.»
Bagheera begav sig till en jakthåla, som han kände till
omkring två mil därifrån. Mowgli svingade sig med lätt-
het upp i ett passande träd, flätade ihop tre eller fyra lianer,
och på mindre tid än som åtgår att berätta det låg han och
gungade femtio fot över marken. Ehuru han inte hade
någon egentlig motvilja för starkt dagsljus, följde Mowgli
sina vänners vanor och begagnade det så litet som möjligt.
När han vaknade bland det mycket högröstade folk, som
bor i träden, var det åter skyrnning, och han hade drömt
om de vackra stenar han kastat bort.
>Jag vill åtminstone betrakta dem en gång till», sade
han och gled ned för en lian till marken.
Men Bagheera var före honom. Mowgli kunde höra ho-
nom vädra i skumrasket.
»Var är den taggspetsiga tingesten?> skrek Mowgli.
>En människa har tagit den. Här är hennes spår.»
»Då få vi se, om Thuu talade sanning. Om det spetsiga
föremålet är döden, kommer denna människa att dö. Låtom
oss följa efter.»
»Döda först!> sade Bagheera. »Tom mage gör osäkert
öga. Människor gå mycket långsamt, och djungeln är till-
räckligt våt för att bevara det lättaste spår.»
De dödade så snart de kunde, men nära tre timmar hade
gått, innan de slutat äta och dricka och togo i tu med spåret.
Djungelfolket vet, att ingenting är skadligare än att kasta
i sig maten.
>Tror du, att den spetsiga tingesten vänder sig i män-
niskans hand och dödar henne?» frågade Mowgli. >Thuu
sade, att det var Döden.»
»Det få vi se, när vi finna den», sade Bagheera och tra-
vade på med nedböjt huvud. >»Det är en ensam-fot»
(han menade, att det var spåret av endast en människa), >och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
