- Project Runeberg -  Andra djungelboken /
111

(1915) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Tom Wilson With: David Ljungdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TER

>Kan den tala?» viskade Mowgli. »Gjorde jag den orätt,
när jag kastade bort den? Mellan oss två kan den inte
stifta ont, ty vi efterfika inte vad människor efterfika.
Om den lämnas kvar här, skall den säkerligen fortsätta
att döda den ena människan efter den andra lika hastigt
som nötter falla i stark blåst. Jag älskar inte människorna,
men inte ens jag vill se sex stycken dödas på en natt.»

»Vad mera? De äro endast människor. De dödade
varandra och hade stort nöje därav», sade Bagheera.
»Den förste lille skogsmannen var en god jägare.»

>De äro icke desto mindre ingenting annat än valpar,
och en valp kan dränka sig under försök att bita mån-
glittret på vattnet. Felet var mitt», sade Mowgli, som
talade liksom om han förstod allting. »Jag vill aldrig
mera föra in i djungeln besynnerliga ting — inte ens om
de äro lika vackra som blommor. Den här» — han fattade
försiktigt ankusen — >»skall återvända till Kobrornas
Fader. Men först måste vi sova, och vi kunna ej sova
bredvid dessa sovare. Och så måste vi begrava honom,
så att han inte löper sin väg och dödar sex till. Gräv mig
ett hål under det där trädet.»

»Men, Lille Bror», sade Bagheera, i det han gick bort
till stället, »jag säger dig ännu en gång, att det inte är
bloddrickarens fel. All förargelsen kommer från män-
niskorna.»

»Det gör detsamma>, sade Mowgli. »Gräv hålet djupt.
När vi vakna, skall jag ta upp den och bära den tillbaka.»
x - x

Två nätter därefter, då Vita Kobran låg och ruvade i
sorg i mörkret nere i valvet, skamsen, plundrad och en-
sam, dansade turkosankusen ned genom hålet i muren och
föll skramlande på golvet av guldmynt.

>Kobrornas Fader», sade Mowgli (han var nog för-
siktig att hålla sig på andra sidan muren), »skaffa dig en
ung och stark medhjälpare av ditt eget folk vid vaktandet
av Konungens skatt, så att ingen människa må komma
med livet härifrån.»

» Åhå, han återvänder således! Jag sade, att det var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:21:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kr2djungel/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free