Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag såg dem första gången, då jag kom från
kyrkogården. Jag gick dit och fick veta att en
vaktmästarenka bebodde och egde den. Gumman träffades
hemma och jag frågade om hon kunde gifva mig önskad
upplysning angående ett par unga flickor som – –
Säkert de från Köpenhamn, afbröt gumman mig. Jo,
de hette Kindblad, må ni tro; de kommo hit på våren
här om året. Hvad de lefde af vet vår Herre; men
nog fick jag hyran med besked. Af solen fick de sin
frukost och tårar var deras qvällsvard. Nog var de
sedesamma menniskor och innerliga mot hvarandra.
Syskon sade de sig vara; Gud ska veta hur det var, ty
hvad behöfde såna der resande att säga sanningen. En
gammal man hemtade dem hit och densamma förde dem
härifrån. Med tårar skiljdes de ifrån honom, med
glädje emottogo de honom. — Gud välsigne dem,
hederliga va de emot mig. Sörja gjorde de, stackars
flickor. Sy kunde de, och det var också deras arbete.
Men intet kan jag säga herrn, hvar de nu är – –
Jag lemnade gumman, som, ehuru ifrig att upplysa,
dock icke kunde gifva mig några upplysningar af vigt.
Jag ämnade gå hem, då jag under vägen träffade den
hemlighetsfulla gubben, med hvilken jag, som läsaren
torde påminna sig, engång kom i samtal på ett
värdshus. Gubben hälsade vänligt på mig, påminte mig om
vår sista sammanvaro och bjöd mig enträget på
societéten for att dricka ett glas äggtoddy på aftonqvisten.
Jag tackade för bjudningen men afslog den, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
