Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälften af arfvet, och skulle fått alltsammans, om jag hade
stannat qvar; men jag längtade att få hvila der min
vagga hade stått. Ledsnaden öfverföll mig och den är
ej annat än en slags olycklig hemsjuka, som tvingar
anden att, för hvad pris som helst, återvända till det
land, der hon först skådat dagens ljus. Nu är jag åter
i detta land: alla illusioner hafva försvunnit, och blott
den kalla, jernhårda verkligheten grinar emot mig med
förvridna drag.”
— ”Känner ni min son Axel Segerman, som är
löjtnant?”
— Ja, svarade jag, han är en bra karl. – – Jag
hade således klart för mig min olyckliga moders
förförare. De marter jag kände inom mig, voro
tusenfalldiga. Jag hade så ofta suckat ve och förbannelse
öfver den nedrige bofven, och nu låg han der, ett offer
för den eviges hämnd, hvars domar äro outransakeliga.
Jag samlade all min styrka, för att bibehålla lugn och
svor inom mig att iakttaga en helig tystnad. Och
dessutom: han var ju dock min far! – –
— ”Jag kan ej dö, vidtog åter den sjuke, innan
jag får sluta min son Axel till mitt bröst och af
honom bedja om tillgift för de lidanden, jag förorsakat
hans mor. Han skall ock hafva en syster, född efter
min bortresa, som lär heta Johanna; äfven henne
önskade jag se. Var god och sänd bud till komminister
Mannert, och bed honom kalla hit min son och min
dotter, om de på något tänkbart sätt kunna anträffas;
men mycket snart, medan jag ännu har full sans och
krafter att förordna om min yttersta vilja.”
Jag lemnade den sjuke, hos hvilken Ida ensam
qvarstannade. När jag gick ut i salen, märkte jag att en
förklaring egt rum emellan Axel och Emilia. Hon satt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
