Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I drottningens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja visst, vi ha varit här hela natten», sade stutarna.
Dubbelsvans stampade otåligt med foten, så att
järnringen kring den skramlade.
»Åh, jag talar inte till er», sade han. »Ni kunna inte se
inuti ert huvud.»
»Nej, vi se utåt med våra fyra ögon», sade stutarna. »Vi
se rakt framför oss.»
»Om jag såge endast på det sättet, skulle ni alls inte
behöva draga den stora kanonen. Om jag vore lik min kapten
— han kan se sakerna inuti sitt huvud, innan skjutningen
börjar, och han darrar i hela kroppen, men han vet för
mycket för att springa sin väg — om jag vore lik honom, skulle jag
kunna draga kanonerna. Men vore jag så vis, skulle jag
aldrig stanna här. Jag skulle bli en kung i skogarna, som jag
var i forna dagar, och sova halva dagen och bada så mycket
jag ville. Jag har inte fått ett ordentligt bad på en hel
månad.»
»Det där är nog bra alltsammans», sade Billy, »men
inte blir en sak bättre för att man ger den ett långt namn.»
»Tst!» sade nummerhästen. »Jag tror mig förstå, vad
Dubbelsvans menar.»
»Ni skola förstå det bättre om ett ögonblick», sade
Dubbelsvans förargad. »Kanske ni vilja vara så goda och
förklara, varför ni inte tycka om det här!»
Han började trumpeta ursinnigt genom ändan av sin
trumpet.
»Låt bli det där!» sade Billy och nummerhästen på en
gång, och jag kunde höra dem stampa och skälva. En
elefants trumpetande är alltid otäckt, i synnerhet under en
mörk natt.
»Jag skall inte låta bli», sade Dubbelsvans. »Var god
och förklara det där. Uhrrmf! Rrrt! Rrrmf! Rrrhha!»
Men så tystnade han plötsligt, och jag hörde ett sakta
gnällande i mörkret och förstod, att Vixen äntligen hade
funnit mig. Hon visste lika väl som jag, att om det finns
något i världen som en elefant fruktar mer än någonting
annat, så är det en liten skällande hund; alltså stannade
hon för att retas med Dubbelsvans vid hans påle och gläfste
omkring hans stora fötter. Dubbelsvans hasade undan
fötterna och gnällde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
