Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om en kristen människas frihet 1520 - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fastän dessa satser tycks strida mot varandra visar de sig
ändå passa förträffligt för vår uppgift, när de bevisats stämma
överens. De förekommer hos själve Paulus, som uttalar dem
båda, i 1 Kor. 9:19: "Fastän jag är fri, har jag gjort mig till
allas tjänare"; och i Rom. 13:8: "Var ingen något skyldiga
utom att älska varandra." Ty kärleken är till sitt väsen villig att
tjäna och lyda det som den älskar. Så har också Kristus, fastän
han är herre över allting, ändå blivit född av en kvinna och
ställd under lagen, på en gång fri och tjänare, på en gång i
gudomlig natur och i tjänaregestalt.
Men låt oss gå till vår undersökning med en djupare och
mera fruktbärande utgångspunkt. Människan äger nämligen
en tvåfaldig natur, en andlig och en kroppslig. Med hänsyn till
den andliga, som har namnet själ, kallas hon en andlig, inre
människa, den nya människan. Med hänsyn till den kroppsliga
naturen, som bär namnet kött, kallas hon en köttslig, yttre
människa, den gamla människan. Om detta säger aposteln i
2 Kor. 4:16: "Om än vår yttre människa förgås, så förnyas
ändå vår inre människa dag efter dag." Denna åtskillnad gör,
att Skriften uttalar ord som strider mot varandra om en och
samma människa. Så finns ju också i verkligheten hos samma
människa två människor som bekämpar varandra, då köttet
har begärelse mot anden och anden mot köttet (Gal. 5:17).
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
