Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ockuperingen af Vardö
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Inga men, om jag får be. Garnisonen landsättes om en 
halftimme. Den skall underhållas och förplägas genom stadens 
försorg.»
Under tiden hade en talrik åhörareskara samlat sig.
När ryssen slutat tala, hördes flera protester, men han 
ändrade ej en min.
Byfogden såg sig obeslutsamt till höger och vänster. Detta
kom så öfverraskande, att han ej hunnit sätta sig in i situationen.
Att använda våld skulle varit vansinnigt. Han visste mer än väl,
att staden var fullkomligt försvarslös, och våldsamhet skulle 
endast väckt ryssarnes förbittring och kanske resulterat i, att man
med vapenmakt satte sig i besittning af staden.
Å andra sidan var han Norges konung ansvarig för den stad,
som blifvit honom anförtrodd. Han visste äfven, att han skulle
drabbas af klander, om han uppgåfve Vardö utan vidare.
»Jag kommer ej att kvarstå på min post», förklarade han.
»Betänk er två gånger», svarade den ryske officern. »Om ni
afgår, ersätta vi er ej med någon annan norsk. Stadens 
angelägenheter komma då att uteslutande hvila i våra händer, och ni
gör edra landsmän en otjänst genom er vägran. Därför är det
nog mest fördelaktigt för alla parter, att ni bibehåller er 
befattning.»
Byfogden bet sig i läppen. Det var ett svårt val. Slutligen
vände han sig till folkhopen bakom.
»Hvad säga ni om saken?» frågade han.
»Behåll platsen, byfogde», uppmanade handelsmannen, med
hvilken jag talat dagen förut, och flera personer instämde.
»Jag tar er alla till vittne, att ingenting kan göras för stadens
försvar, utan att vi måste vika för våldet», utbrast byfogden, och
hans tal besvarades med ett enhälligt »ja.»
»I guds namn då», suckade han och tog ånyo hatten af sig
för ryssen.
Chefen hälsade i sin ordning och utdelade på ryska en 
befallning till kaptenen.
Denne stannade jämte sex matroser i land, under det 
ångbarkassen vände om till kryssaren.
Jagarne lågo fortfarande på sina platser. De liknade ett par
vargar, som vädrade ett godt byte. Servisen hade visserligen gått
från kanonerna, men man såg dem hålla sig i deras närhet klara
att ingripa, om så erfordrades.
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
